|
Jag är så lycklig. I dag fick jag ett mejl av en mejlkompis (tack Bosse!) med en länk till Sveriges Radios hemsida för radiominnen. Länken gick direkt till sidan för Tio i topp.
Tio i topp är den sanna tidsikonen för oss 50-taliseter och något som varje medelålders svensk kommer ihåg. Vi växte upp med Tio i topp.
Programmet startade lördagen den 14 oktober 1961 och sändes för sista gången på sommaren 1974.
Om Tio i topp kan du läsa på Olle Sandgrens hemsida. Han kan allt om Tio i topp.
Lördagar klockan tre var en helig tid, då satt vi klistrade vid radioapparaterna därhemma, med kompisar eller själva. Gärna själv, för då fick man njuta utan avbrott.
Vi lyssnade på låtarna, på mentometersmattret och spökrösten som avslöjade poängen för oss lyssnare men inte för deltagarna. Programmen sändes direkt och ungdomar i Stockholm och på ett par platser ute i landet röstade på låtarna under en uppspelning av förra veckans lista. De sista fem minuterna av programmet presenterades resultatet efter rösträkningen.
Femton låtar tävlade om lyssnarnas gunst. Fem åkte ut och tio gick vidare till nästa vecka när fem nya låtar fick chansen i stället.
Givetvis betydde detta mycket för skivförsäljningen och några kupper avslöjades under programmets tid. Kupper som bestod av att en grupp ordnade en gratisspelning kvällen före direktsändningen på den ort där omröstningen skulle ske. Så klart ungdomarna röstade på den gruppen.
I lördags lyssnade jag på programmet från den 10 december 1966, en av mina bästa nostalgitrippar hittills. När man blir gammal femtioplussare är nostalgitrippar höjdpunkter i livet.
Och visst minns jag. Nästan allt. Jag nynnar med i Donovans ”Mellow Yellow” (nykomling som gick in på fjärde plats direkt), Lovin Spoonfuls ”Rain on the roof” (nykomling som gick in på nionde plats) och ”No milk today” med Herman Hermits (som kom på tredje plats).
”Alex is the man” med Ola & The Janglers hade kommit med på listan veckan innan, åkt direkt upp på andra plats och stannade kvar där. Vann gjorde ”Puff the magic dragon” med The Fabulous Four, en i mina öron idag ganska mesig låt men jag minns hur populär den var då.
Däremot hade jag helt glömt bort The Critters låt ”Younger girl”, som åkte ut en vecka senare och bara fick två veckor på listan.
Den här gången sändes programmet från Stockholm, Nora och Åsele där publiken buade när Paul Jones åkte ut från listan men jublade när Deejays tog sig in på sjunde plats med låten ”Zippadeedoda”.
Tio i topp var det första riktiga listprogrammet i radio, och följdes sedan av Kvällstoppen och Svensktoppen 1962. Tio i topp var ett av de allra första radioprogrammen med ungdomsmusik.
Det sändes först i P2 men flyttade i december 1966 till P3, melodiradiokanalen som bjöd den tidens svenskar på radiounderhållning.
När jag blir riktigt gammal och grå på 2020-talet och sitter på hemmet, eller snarare därhemma i servicelägenheten och väntar på hemtjänstroboten, då vill jag lyssna på det här igen, lyssna och minnas och tänka på ungdomens dar, när livet väntade någonstans i framtiden. När jag ännu inte visste någonting om oljekris, globala marknader, Al Q-Aida, spam i mejlboxen, outsourcing till låglöneländer och ozonhål.
Det var tider, det.
©EVA JOHANSSON 2005-03-12
|