Att nätvänner är verkliga vänner, det visar en studie från Växjö universitet. Nätet är inte alls bara en mötesplats för unga nördar eller par som möts i en romantisk cyberrymd, utan här utvecklas sann vänskap, bekanta hittar varandra och människor får hjälp och stöd. Precis som ute i vardagslivet.

Det är bara 208 personer som svarat på enkäten som ligger till grund för studien. De är för få för att det ska gå att dra några generella slutsatser av resultatet, men deras svar har ändå en hel del att säga. Undersökningen stöds av forskning om nätrelationer från främst USA och som visar liknande resultat. Den amerikanska professorn Mary Chayko har utvecklat en teori om sociomentala band som förklarar hur relationer på distans kan bli viktiga.

De allra flesta av dem som svarat är kvinnor, och majoriteten är medelålders. Ändå är det en brokig skara. Jag delar in nätvännerna i fyra kategorier. En är de som tycker att nätet är mest till nytta, de som inte har särskilt djupa relationer utan mest ser nätvännerna som bekanta som de kan få hjälp och tips av.

I den andra änden av skalan är de som fått stort stöd av sin nätvänner vid sjukdom, depressioner eller andra svåra livssituationer. För dem betyder nätvännerna väldigt mycket för varandra och är ibland enda möjligheten till socialt umgänge. Däremellan finns både de som hittat nätvänner bland likasinnade och med samma intressen; och de som funnit nära och förtroliga vänner på nätet.

Studiens resultat är huvudsakligen positivt men det finns negativa effekter av nätrelationer också. En är att man lätt kan överges av sina nätvänner, bara med ett musklick. En tredjedel av de undersökta umgås mest med nätvänner idag och har färre IRL-vänner jämfört med före nätet, men det framkommer inte om det beror på att de nu sitter vid datorn och umgås, eller om det finns andra orsaker bakom.

Nätet kan vara en stor konkurrent till föreningsliv och kulturkonsumtion. Tiden vid datorn tas någonstans ifrån, och för de allra flesta är det fritidssysselsättningar som fått stryka på foten. Var femte umgicks tidigare mer med familjemedlemmar och drygt en tiondel med IRL-vänner.

De som svarat är de som själva valt att svara och utgör inte en del av en avgränsad grupp nätanvändare. Frågan är hur alla de andra ser på nätvänskapen. Är detta en liten minoritet eller är vi på väg att flytta över alltmer av våra vänskapsband till nätet?

© Eva Johansson

åter till studiesidan