Glesbygdsforskaren Ronny Svensson tror på småföretag i krisbygd

(Artiklarna publicerades i Västerviks-Tidningen 2005-02-10)

Scrolla ner!)Bättre kommunikationer, ökat samarbete, satsning på småföretag och arbete för att skapa en vi-anda. Det menar glesbygdsforskaren Ronny Svensson är receptet för en kommun i kris, som Västervik.
– Om man ser det på lite sikt har många kommuner gått stärkta ur en liknande kris.
Han framhåller vikten av att skapa en stark vi-anda i kommunen.
– Det kan man få om man inte kräver för snabba beslut. Att rasera tusen jobb kan gå snabbt men att bygga upp dem igen tar mycket längre tid. Man får inte stressa fram på genvägar när man bygger upp en ny struktur, för sådant tar tid. Får det ta tid, då har man en stabil plattform och det är den bästa garantin för framtiden.

Det är fundamentalt att inte idéer och förslag på lösningar stannar i kommunledningen utan förs ut till många menar han.
– Många olika grupper i samhället måste engageras och få vara med i processen, både kommunledning, företag, ideella organisationer och andra grupper.
Att få med de arbetslösa själva är viktigt, både de som nu blivit arbetslösa och de som varit det sedan tidigare, för att få dem att stanna kvar och inte flytta härifrån.
– Många kommuner gör misstaget att inte ta med dem i uppbyggnadsarbetet. Arbetsmarknadspolitiken som kan tvinga en arbetslös att flytta efter några månader är en stor nackdel. Här måste arbetsförmedlingen arbeta mycket mer efter de lokala förutsättningarna så att man inte står utan arbetskraft i framtiden. Det kan ta fem-tio år att bygga upp arbetsmarknaden igen.

Egenföretagande är en lösning ut ur arbetslöshet för ett flertal. Och småföretagen ses som en motor i utvecklingen av det svenska samhället.
– Man ska inte tro att man hur snabbt som helst kan gå från att vara anställd till att bli egenföretagare. Där behövs också tid. Ett bra sätt kan vara mentorstöd, till exempel att den som funderar på att starta får stöd av en mentor från samma bransch men i en grannkommun. Eller att tre företagare i samma bransch tar in en fjärde intresserad som mentorer.

Ett misstag som man gjort i många kommuner är att satsa för mycket på de nya företagen i stället för dem som redan finns.
– Det är hos de redan existerande företagen som den största potentialen till nya jobb finns. Ge de företagen det stöd de behöver, uppmanar Ronny Svensson. Det är ett kardinalfel att inte göra så, det säger oss tidigare erfarenheter.
– Det finns en enorm kraft hos småföretagen. Här kan nya produkter tas fram, man kan börja samarbeta i företagsgrupper och med forskare för att till exempel ta hjälp av ny teknologi. Omvärldskunskaper är viktiga och att vända sig utåt och öka marknaden. De företag som gjort så, de har det gått det bra för.

Bruksandan är omvittnad i Västerviks kommun och kan vara ett hinder i företags- och entreprenörsutveckling. Ronny Svensson har samarbetat mycket med brukskommuner i Bergslagen som råkat i kris.
– Allmänt sett är det svårare att lösa en kris i en brukskommun än i andra kommuner. Men det finns också lyckade exempel om man arbetar metodiskt och börjar med att alla får ett djupt krismedvetande. Man lyckas mest där mest människor mobiliseras. Där man gjort det har man fått kommunmedborgare med en stor förståelse och tålmodighet och som förstår långsiktigheten.
– Kämpar man för att skapa något tillsammans då blir det en vi-anda och då blir det bra. Folk måste få vara med i processen, får de inte det kan de förfalla till hjälplöshet.

Ronny Svensson vill att kommuner som Västervik drar nytta av de erfarenheter som redan finns i svenska kommuner, efter 30 års strukturomvandling, inte minst i brukskommuner. I Västervik, som han följt på avstånd det senaste året, ser han stora möjligheter och kreativa krafter, trots de brister vi har i vårt läge med bristande kommunikationsmöjligheter. Förbättrade kommunikationer är en nyckel.
– Trots en minskande befolkning kan det gå bra. Fortsätt arbetet med att förbättra infrastrukturen maximalt, tillsammans med grannkommunerna. Då står kommunen bättre rustad i framtiden och kan lättare utvecklas. Det låter alldeles utmärkt att ni slåss för bättre järnväg och väg, och att alla ska få bredband.

Ovanåkers kommun nämner han som ett bra exempel där man föresatt sig att klara ut problemen själva och där kommun och lokala småföretag samarbetat till en gemensam lösning efter krisen för tio år sedan. Där inrättade man bland annat ett unikt lokalt gymnasium. 2001 hade kommunen en mycket stark tillväxt igen enligt en studie på Mitthögskolan.

Ett annat exempel är Norberg där man satsade mycket på studier i många olika ämnen, och efter folks önskemål.
– Det skapade ett allmän kunskapsunderlag som man sedan haft nytta av. Lokala utbildningar är viktiga men det ska vara det som behövs på orten, inte någon färdig utbildning utifrån. Utgå från folks egna intressen och kompetens så att utbildningar blir på rätt nivå.
– Man måste också ta ansvar för vad som händer sedan, till exempel se till att det finns praktikplatser om man utbildar i ett visst yrkesområde. En utbildning skall leda till något, säger han.

©Eva Johansson 2005

Ronny Svensson arbetar på Småkom, en organisation för drygt hundra små och förändringsbenägna kommuner. (Här finns en bild på honom.) Småkoms uppgift är att driva frågor, som är gemensamma för mindre kommuner, gentemot regering och andra myndigheter samt bedriva eget utredningsarbete.

Ronny Svensson har skrivit flera böcker om glesbygdsfrågor. En av dem är ”Utplåning eller pånyttfödelse?” (utgiven av TCO 2004). I den gör Ronny Svensson en genomgång av strukturomvandlingar i mindre kommuner de senaste decennierna. Han granskar både statens regionalpolitik, kommunernas agerande och de enskilda insatserna.

Han berättar hur byalag, föreningar och drivande entreprenörer och kommunpolitiker arbetat tillsammans för den egna bygdens framtid, och gått från kaos till handling. Genom gemensamma insatser har service kunnat bibehållas och nya jobb kommit till sedan de gamla försvunnit.

Nio tidigare kriskommuner beskrivs i boken. Gemensamt för kommunerna är att man haft sin egen lokala strategi för att få bärkraft, och att satsningar på entreprenörer och småföretag lagt grunden för ett nytt stabilare näringsliv. Här finns en stor samlad erfarenhet av kommunal utveckling i glesbygd, med många beröringspunkter med Västervik.

©Eva Johansson