Nu är båda sönerna inflyttade i Stockholm. I dag har Einar och Anna fått tillträde till sin nya bostad på Söder, och de är så nöjda. Även katten trivs. I går åkte de upp med lite kläder och andra prylar och nästa helg går flyttlasset med möblerna. Sedan måste jag upp och hälsa på och inspektera. Jag blev så glad att Einar föreslog det idag. Men det blir förstås lite tomt här hemma nu…
Månad: juli 2005
Färdig…
Ikväll har jag gjort de sista ändringarna på uppsatsen och skickat till min studiekamrat för granskning. Ställtiden har varit lång, en månad ungefär… men det tog bara ett par timmar nu ikväll, när jag väl kom igång. Nu ska uppsatsen bara skickas i sitt slutliga skick till universitetet i Växjö.
När jag var klar loggade jag in på universitetets studentportal för att leta efter information om höstens kurs, där jag blivit antagen. Då såg jag att vår kursledare redan registrerat att årets kurs är avslutad och även betyget VG. Det har alltså skett på grundval av uppsatsen före de justeringar jag gjort. Jag blev ganska överraskad, jag trodde ändringarna var en förutsättning för betyget. Att vi var godkända fick vi besked om redan vid slutseminariet.
Så nu har jag i alla fall knåpat ihop 90 poäng på deltidsstudier under fyra år, med en högskoleexamen i ledarskap och organisation (jag måste nog begära ett examensbevis). Och en obruten rad VG, vilket känns lite kul… :-) även om betyg knappast spelar någon roll.
På 80-talet läste jag 40 poäng informationsteknik och 20 poäng svenska i Kalmar och med hjälp av dem och den C-kurs i sociologi jag ska läsa i höst så hoppas jag kunna få ut en fil kand-examen till våren, med sociologi som huvudämne. Det skulle sitta fint, trots eller kanske eftersom, jag nu tagit mig upp i 50plus-gruppen. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nytt.
Man är ju populär…
Jag har hamnat i ett dilemma. Lite roligt är det men samtidigt väldigt svårt. Den tionde september är jag bjuden på tre håll. Två av de tre gäller fester, det andra är på jobbet. Annars kan det gå åratal mellan festinbjudningarna minsann (eller åtminstone väldigt lång tid).
Jag är bjuden på klassträff med min gamla klass från låg- och mellanstadiet. Sist vi träffades var 1992 när vi hade 25-årsjubileum. Det är i Falkenberg och 3-4 timmars åka med bil härifrån.
Nästa fest är en gammal studiekamrats 50-årsfest i Visby. Och givetvis skulle jag så gärna vilja gå på den också. Det är flera år sedan vi träffades, i slutet av 90-talet, tror jag.
Och samma dag har vi höst-kickoff på jobbet. Hela redaktionen ska samlas och diskutera framtiden för tidningen. Det är viktgit men frågan är hur jag ska kunna välja mellan plikt och fest. Jag vill gå på alla tre men kan ju inte klona mig. Det känns himla orättvist att det blivit så här.
Hälsporre
Det är hälsporre jag har tror doktorn. Om det kan man läsa här. Det börjar som en inflammation i brosket i nedre delen av hälbenet. Om det fortgår länge kan det bli en beläggning på skelettet i hälen och då får man till slut operera om man inte blir av med det. Jag fick Pronaxen som jag tagit i tio dagar, och silikoninläggningar till stöd i skorna. Det har blivit bättre men inte bra.
Jag gick också och köpte mig nya skor, ett par bra springskor med silikon- och luftkuddar i sulan och med dem går jag väldigt bra, det gör inte ont alls. Problemet blir väl till hösten när det blir kallt men det kanske finns sådan för vinterbruk också.
Jag blir ju lite orolig också för doktorn sa att det kan vara svårt att bli av med om man går med det för länge. Och jag har känt av detta sedan i april, om nu det är länge. Jag går ju mycket på dagarna när jag jobbar och det är svårt att låta foten vila, men kanske kan jag få bukt med det under semestern i augusti.
Studier i höst
Åh, vad segt det är när det är sommar… Det är som om värmen gör att man förlorar tempo. Fast idag har det inte varit så varmt, bara 22-24 grader. Och någon skur emellanåt.
I fredags fick jag mitt antagningsbesked att jag kommit in på sociologin 41-60 poäng i Växjö i höst. Det är heltidsstudier och jag ska vara tjänstledig på halvtid, på föreläsningsdagarna, och åka dit då. det blir under september och oktober. Resten av terminen är en 10-poängsuppsats, C-uppsatsen, som jag ska skriva hemma. Jag räknar med att det ska gå lika bra som under de senaste fyra årens studier på halvfart.
Jag är inte riktigt klar med förra läsårets D-uppsats. Tre saker ska justeras för att det ska bli VG, varav två är gjorda. Det är det där allra lilla sista nu som tar emot så mycket… Men den ska vara inlämnad och klar innan jag börjar sociologin i höst, det ska den bara.
Hetta
Det är för varmt för att blogga…
Värmen håller i sig här i Västervik. Igår hade vi varmast i landet med +33 grader enligt SMHI, i Gladhammar som ligger en mil utanför stan och där det finns en väderstation.
En läsare ringde till oss på tidningen i eftermiddag och berättade att hon hade +38 vid sin norra gavel, i skuggan och dit solen inte nått över huvud taget under dagen.
Nu, kl tio i elva, har jag +22,3 i mörkret ute på balkongen.
Krämporna kommer för tidigt
Ska man behöva ha gumkrämpor i min ålder, nyss fyllda 50? Jag tycker inte det. I morgon bitti ska jag till doktorn och kanske få veta varför jag har så ont i höger fot och ben. Det har jag haft de senaste månaderna men nu börjar det bli så att jag har svårt att stödja på benet på morgonen eller om jag suttit ner länge. Inte bra alls.
Jag har faktiskt ingen aning om orsaken. Förra året fick jag en Bakercysta (tror jag det heter) på samma ben men den gick ju bort av sig själv precis som den skulle. Nu finns det en antydan till en likadan men det verkar inte rimligt med ett sådant samband.
Jag blir så irriterad över sådana här lite diffusa krämpor. Jag försöker äta sunt och håller konditionen med att t ex gå fram och tillbaka till jobbet varje dag. Men vad hjälper det när man får ont ändå?
Pantertanter
Igår var jag hos en arbetskamrat för att hjälpa henne med datorn. Hon sitter inte inne på redaktionen utan ute på landsbygden och har fått pc för bara några veckor sedan, efter många år med mac. Hon är 60-plussare och inte road av datorer men har bestämt sig för att lära sig det hon behöver ändå. Vi gick igenom en massa saker, sånt där som är självklart för de flesta av oss andra eftersom vi gör det dagligdags. Jag tycker att hon är beundransvärd som inte ger sig. Hon har många gånger sagt att hade hon inte varit tvungen för jobbet så skulle hon inte använt datorer alls. Ändå gör hon det bra, när andra kanske skulle gett upp.
Vi tycker ju att det är så självklart idag att alla ska kunna använda en dator, både på nätet, för att kommunicera och för en massa annat. Men det är ju faktiskt inte så okomplicerat att förstå hur datorer fungerar, och inte så självklart att alla ska kunna och förstå allt. Det är bra gjort att så många ändå har lärt sig så mycket.
Visst är det ett självklart kommunikationsmedel idag men det är ju betydligt mer komplicerat att hantera en dator än telefonen när den kom, eller mobiltelefonen. Det är lätt att glömma bort det.
Förspilld kvinnokraft?
Ikväll har jag hållit på med ett riktigt idiotprojekt: jag har sytt en plånbok. Två timmar tog det. Och bara för att jag är envis och ville visa att det går. Det finns egentligen ingen anledning alls att sy sin egen plånbok om man inte vill ha en alldeles speciell sort, till exempel vissa fack som inte finns på dem man köper eller om man vill ha en särskild design. Problemet är att det blir så knöligt eftersom det är små marginaler och många kanter och hörn. Därför är den inte helt rak, men det är bara millimeter som skiljer, så jag är relativt nöjd. Jag har sytt i svart manchester och gråblått galon, som kommer från en gammal väska, och som var för sig att tjocka material att sy i. Från väskan tog jag ett färdigt fack med dragkedja och flyttade över så att det blev ett myntfack. Den har ytterligare fyra fack, två för sedlar och kvitton och två för kontokort. Plånboken är fullt användbar och kanske kommer den till nytta någon dag men framför allt är den väl ett bevis på förspilld kvinnokraft. Fast jag lärde mig en hel del, bland annat att jag inte ska göra om det. :) Kanske kommer jag att sy någon mer slags pengaförvaring men då blir det en enkel börs, eller bara ett fodral för sedlar och kontokort, som sambon eventuellt vill ha ett. Alltså ett utan plats för mynt, för att vara så litet som möjligt. Mynten kan man ju stoppa i fickan.
Det var inga vidare bilder på den heller, lite mer skärpa hade varit OK:) Fast kul var det att göra den.
Man har väl så roligt man gör sig…
Hemsidesnickrande en sommarsöndag
Det har varit en fin sommarsöndag idag. Min hjärna har varit upptagen av hemsidesnickrande en stor del av dagen och då fungerar inte något annat tänkande, jag går helt upp i det. Tack vare äldste sonen har jag nu lärt mig hur jag kan ha bättre koll på mina hemsidor. Min plan är att lära mig CSS på semestern längre fram i sommar, så att jag kan använda det i stället för att bara dra och släppa olika block på varje sida, som jag gör nu. Jag använder GoLive och den skapar en massa egna tabeller på sidorna, som plötsligt börjar leva sitt eget liv. Jag har aldrig fattat riktigt hur det går till, men det sker i alla fall. Så vitt jag förstår kan jag ha bättre kontroll genom att använda CSS, som fungerar som ett skal som jag stoppar in innehållet, om jag förstått det hela rätt.
Idag har jag uppdaterat fyra sidor om vad jag syr, och det ska bli mer om det längre fram.
Vi har också hunnit med en tur ut till stugan. Det är så fridfullt där och känns så rofyllt bara att stiga ur bilen när man kommit fram dit. Vallmon blommar och smultronen är på väg att bli röda. Salladen, dillen och persiljan är på tillväxt och tar sig bra och rabarbern är stor och fin. Vi har skördat en rejäl laddning rabarber och två pajer är nu färdiga. Resten ska vi göra kräm av och frysa in. Grejen är bara att komma ihåg till vintern det där man lade i frysen av sommarens skörd…