Varför är de borgerliga politikerna så rädda för att kalla privatiseringen av sjukvården för dess rätta namn? Nämligen privatisering. I stället kallar man det "ökad mångfald", "entreprenad", "konkurrensutsättning" och andra omskrivningar. Vad det handlar om är ju att sjukvård ska bedrivas av privata företag i någon form. Varför är det så fult att kalla det "privatisering"? När det är det man vill ha så borde man väl tala klartext.
Idag har jag intervjuat en borgerlig politiker som kom till Västervik för att marknadsföra den borgerliga alliansens vårdpolitik. Han motiverar en privatisering (dvs entreprenad med hans ord) med behov av effektivisering och rationalisering, närmare till beslut i organisationen plus att vi medborgare ska få valfrihet.
I Kalmar läns landsting har vi ett borgerligt styre. Om man inte där kan effektivisera och rationalisera i den grad som behövs på egen hand, utan måste ha konkurrens för att det ska ske, då är det väl ett rejält misslyckande för den politiska ledningen? Annars erkänner man ju att "vi klarar inte av det vi ska, vår sjukvård är för ineffektiv och orationell". Det borde väl bara vara att sätta igång och effektivisera mera.
Vill man ha närmare till beslutetn så går det väl att rasera hierarkin inom landstinget, en hierarki som lär vara en koloss på lerfötter. Jag vet inte egentligen för jag har aldrig jobbat i vården men när jag legat på sjukhus tycks det mig som om det finns en nästan underdånig vördnad för doktorn från alla därunder. Inte någon platt organisaiton där, inte.
Dessutom undrar jag hur många som vill ha och kommer att utnyttja en valfrihet. Jag vill inte ha valfrihet. Jag vill slippa välja. Jag vill att det ska finnas en vårdcentral där jag kan få hjälp om jag skadar mig eller blir sjuk. I ett sådant läge ställer jag mig knappast med telefonkatalogen och undrar "Är doktor A bäst eller doktor B? Vem av dem ska jag välja?" Och hur ska jag veta vem som är bäst? Då måste man ju ha varit sjuk flera gånger och provat flera för att kunna avgöra det. Jag tror inte att det handlar om vilken läkare som är bäst utan vilket företag jag ska ta kontakt med för läkare finns det väl flera. Och hur ska jag veta något om olika vårdföretag? Ska landstingsledningen välja åt mig? Varför ska man då ha valfrihet?
Dessutom är det ju ganska stötande att ett företag gör ekonomisk vinst på att jag är sjuk, precis som läkemedlsföretagen gör. För inte tror jag att ett sjukvårdsföretag sänker sina avgifter eller sin debitering till landstinget för att vinsten ökar. En vinst innebär ju att man egentligen tagit för mycket betalt. Och hur ska lönerna kunna höjas för de sämst betalda i vården om deras arbetsgivare ska konkurrera med andra? Det klart att landstinget också kan göra vinst, men då förutsätter jag att ett överskott går in i nästa års budget och går till förbättrad vård och inte till några aktieägares bankkonton.
Det finns säkert en del bra med privat producerad sjukvård, och många bra privata sjukvårdsföretag, men de fördelar som finns borde väl landstinget, eller någon annan offentligt organiserad sjukvård, kunna fixa till själv.