Månad: oktober 2005

Övergångsriter

Spelar det någon roll vad klockan är om man inte vet var man är? Eller vem man är? Och spelar det någon roll om jag har rätt tid bara jag har samma tid som resten av samhället? Tja, man funderar lite när det är dags att ställa om klockorna en sådan här dag som idag. Några klockor har vi som inte ställer om sig själv: på mikron, min gamla mobil, köksväggklockan och den andra väggklockan från 1994. Jag kollade både på datorn och på satellitklockan vad som var rätt tid innan jag ställde om dem och då började vi ju fundera på: finns rätt tid? Och spelar det någon roll bara jag är synkroniserad med resten av er andra, dvs har samma tid?

Vi är så beroende av klocktid idag, och så mycket stress skapas av detta evinnerliga tittande på klockan.  Varför ska det vara så viktigt? Överallt finns tidsangivelsen och allt ska ske på minuten.

Tänk så mycket gamla tankar som kommer upp bara för att det blev vintertid. Jaja, jag kommer att stressa lika mycket som vanligt imorgon även om jag fått en hel timme till skänks idag… 

Och som vanligt tar jag armbandsklockan på mig det sista jag gör innan jag går hemifrån till jobbet i morgon bitti. Och tar av den igen så fort jag kommer innanför dörren här hemma igen på kvällen. Sånt kallas övergångsriter tror jag. Har du också övergångsriter mellan jobb och fritid?

Bloggboken

Nu har jag läst bloggboken "Bloggtider" (se gårdagens inlägg). Den var både lättläst och snabbläst, och väldigt intressant. Jag fick veta mycket som jag inte kände till sedan förut. Fast jag hade gärna läst lite mer, till exempel något kapitel om den svenska bloggkulturen, om den sociala betydelsen av bloggar och mer om svenska bloggar. Men kanske är det alltför mycket färskvara som blir inaktuellt snabbt?

Om bloggandet kommit för att stanna, då kommer det nog snart fler böcker.  Boken "Bloggtider" ska jag nu recensera i VT, troligen under veckan som kommer.

VI

Tidningen VI kom igår och i den finns en av de bättre ledare jag läst på länge. Anneli Rogeman skriver om backlash, ett begrepp som vi blivit ack så väl bekanta med på senare år. Susan Faludis bok, som nu är 13 år gammal, känns som en ganska mild västanfläkt jämfört med vad vi erfarit sedan dess. (VI-artiklarna finns tyvärr inte på nätet utom i undantagsfall men hemsidan finns här).

Det förvånar mig att det finns så många kvinnor och män som säger sig inte vilja bli kallade feminister, trots att feminist inte betyder något annat än att man insett den systematiska könsorättvisa vi har (som t ex tar sig uttryck i att kvinnor som grupp bara tjänar 92 procent jämfört med män som grupp) och att man anser att det bör förändras. Jag menar, vem vill ha orättvisa? Jag undrar det. Jag tror inte att de, som uttrycker att de inte vill bli kallade feminister, är för orättvisa.

På sidan 8 i VI finns också den här bilden publicerad.  Den finns på många sidor på nätet ser jag. Tänk en så behändig liten sak.

Bokpaket

Tänk vad glad man blir för ett litet brunt paket från Adlibris.

Idag kom de två böcker jag nyss beställde: Statistics for dummies och Connecting. Jag gillar stastistik men har inte särskilt stora kunskaper i det. Men det hoppas jag kunna skaffa mig nu. Information om statistikboken hittade jag av en slump på en hemsida någonstans när jag sökte efter något helt annat. Jag har bläddrat lite i den nu och den verkar faktiskt begriplig även för en novis som jag. En hemsida om statistik som verkar bra är denna. Jag har kollat lite men inte alls utforskat allt. Kanske finns det någon bra och enkel på svenska också som jag missat? Tipsa mig gärna om det!

Boken Connecting har undertiteln ”how we form social bonds and communities in the internet age” och den ska jag förstås använda till min uppsats.

Snart snö?

I förra veckan ringde jag gummiverkstan och beställde tid för omläggning till vinterdäck. Jag ville få en tid före den 9 november när jag ska köra till Växjö igen. "Det är bra att du sätter på vinterdäcken innan dess för då har snön kommit" sa killen på verkstan. En vädesrpåman? undrade jag och det sa han att han är, han brukar kunna spå när snön ska komma. "i år tror jag den kommer mellan den 4 och 7 november." Så vi får se om han har rätt.

För min del får det gärna dröja till jul innan det blir snö. 

Enkätsvar 7

Lägesrapport om nätenkäten: 189 svar hittills. Medelåldern har nu sjunkit till 39 år. Av de 189 bor 36 på landet och deras medelålder är något högre; 41,2 år. Hälften av dem håller med om påståendet "Jag började umgås med nätvänner för att det är möjligt" vilket 44 procent av dem som bor i stan håller med om.

Ju fler som svarat ju mer har medelåldern sjunkit. Åldern på de svarande har stor spridning, från 18 till 66 år, men de flesta finns i gruppen 30-39 år tror jag. Och fortfarande är det få män som svarat, vara 12 procent. Jag vill ha fler män bland de svarande!! Ni har väl vänner ni också?

Kontroll – igen

Idag behövde jag ringa apoteket här i Västervik för att ställa några frågor inför en eventuell artikel. Både på apotekens hemsida och i telefonkatalogen fanns bara det gemensamma kundtjänstnumret, ett 0771-nr, till vårt lokala apotek. Så jag ringde, satt i kö 6 minuter och när jag väl fick tala med en människa sa jag att jag ville komma till apoteket i Västervik. Jag frågade också om de inte har ett eget telefonnummer här och fick då till svar att det har de inte! Det tycker jag är dålig stil. Varför ska en växteltelefonist någonstans i landet kontrollera de samtal som ska till vårt apotek? Så här är det på många myndigheter numera, t ex på försäkringskassan och skattemyndigheten. Det klart jag fattar att det är rationaliseringsvinster med en central växel. Men så här har det blivit på många håll. Kontrollen ökar.

Och den ökar på jobben också, enligt en artikel i dagens DN. Seko har fått fram i en undersökning att många anställda inte vågar kritisera chefen och bland de offentliganställda har detta ökat betydligt. "56 procent tror inte att de utan problem skulle kunna berätta om missförhållandena för en journalist i radio, teve eller tidningar" står det bland annat. Ändå har offentliganställda meddelarfrihet.

Jag tycker att sådant här är ganska skrämmande för det gör att våra liv blir mer kringskurna och klyftorna i samhället ökar mellan de som har tillgång till resurserna och de som inte har. Med en ökande andel vikarier och projektanställningar, som är mer beroende av arbetsgivare än den fast anställde, växer ju problemet.

Höst i skogen

stuga.jpgDet är skönt med hösten. Det luktar gott av fukten och förmultningsprocessen i markerna och skogen står i lågor. Så vackert det är! Vi har tagit in trädgårdsmöblerna idag och rensat lite i rabatterna vid stugan.

Vi är inte riktigt överens om höstens förträfflighet. Mikael vill ha värme i stället men jag gillar verkligen hösten. Jag tror inte jag skulle kunna bo i ett tropiskt klimat. Vintern kan jag gärna vara utan men inte hösten.