"Jobbet är bland det värdefullaste i en människas liv" säger Ralf Asplund, intervjuad i TCO-tidningen. Artikeln handlar om arbetets värde. Den refererar bl a en undersökning som visar att vi numera skattar fritiden högre än arbetet. För 20 år sedan var arbete och fritid lika viktigt.
Detta är något jag funderat på många gånger i livet, arbetets värde. Allra viktigast är förstås familjen men sedan kommer nog arbetet för min del. Även om jag just nu är lite trött på mitt jobb eftersom jag efter 25 år känner en viss stagnation… Men jobbet är mycket viktigt för mig och jag har nog alltid jobbat mycket mer än jag egentligen fått betalt för. För att det är roligt, angeläget och intressant. Tänk så mycket energi jag lagt på jobbet, och vad mycket jag fått tillbaka också. Under större delen av mitt yrkesverksamma liv har jag haft tillfredsställande jobb där jag känt arbetsglädje. Ibland har det ju varit jobbiga perioder, det är nog oundvikligt. Men arbetet betyder mycket mer än bara försörjning, det är också att ha meningsfull sysselsättning, möjlighet till självförverkligande och positiva relationer till andra männigksor (även negativa).
Så, arbetet är viktigt. Mycket viktigt. Jag kommer nog inte att vilja sluta jobba när det är dags för pension, misstänker jag.
Som ”tvångsarbetslös” så vet jag att arbetet är en av de viktigaste i en människas liv.(Jobbat sedan ca 15 års ålder och har aldrig varit arbetslös förr). Jag till hör ju den grupp människor som fått heta mycket som ”40 -talisterna”, Bromskloss eller ”köttberget” och andra skällsord. Nu saknar jag inte jobbet så mycket men vist saknar man sina forna arbetskamrater.Jag vet att en del före detta arbetskamrater och då särskilt Qvinnor som är +40 år och som far mycket illa idag.
Som blivande pensionär har jag skaffat mig en ”massa intressen” så jag känner som om jag arbetade fortfarande.
Det jag saknar mest är ”kaffestunderna” där vi ofta hade bra samtal om både familj och fritid, men lite kring arbetet.
Hasse W
Visst är det så att arbetet inte bara är arbete, det är också den sociala samvaron, kommunikationen med andra medmänniskor, det som ger kraft att ta sig igenom rutinuppgifterna.
Det är bra att du har intressen, är man sysselsatt så håller man sig pigg och alert.
För mig är jobbet inte viktigt för annat än försörjningen. Visst kan jag tycka att det är kul att jobba, jag gillar ju det jag gör. Men om jag hade valmöjligheten skulle jag sluta, eller kanske nöja mig med att jobba väldigt lite. Varför undrar du säkert…
Den enkla anledningen är att jag hittills i mitt 47-åriga liv aldrig haft en bra arbetsgivare. Genom åren har det blivit ganska många, jag har haft flera fasta jobb och ännu fler tillfälliga. Drömmen om en arbetsgivare som ser mina kvaliteter, låter mig kompetensutvecklas, lyssnar på mina åsikter och dessutom betalar en bra lön ser ut att förbli en dröm.
Jag tycker att arbetsmarknaden behandlar folk väldigt illa och det gör mig anti mot allt vad arbetsgivare heter. Jag är inte det minsta arbetsskygg, men jag vill bli uppskattad efter förtjänst. Det har jag aldrig blivit fullt ut.
Marie, det känns förstås orättvist att det varit så här för dig under hela ditt arbetsliv. Men med den arbetsmarknad vi har, där arbetsgivarna kan välja och vraka, så behöver de inte ”smöra” för att behålla sina anställda.
För min egen del har arbetet ett stort värde gentemot läsarna, de jag skriver för. Och för mig själv genom att jag oftast känner att jag sysslar med något meningsfullt.
Men det skulle vara fint om arbetsgivare i allmänhet med lite mer ödmjukhet kunde förstå arbetets betydelse och värde för sina anställda.
Visst är det viktigt med ett arbete, så att man får en lön och att man känner sig som en del av samhället. Jag har varit arbetslös rätt så länge, haft jobb i omgångar osv. Jag försöker desperat att hitta andra meningar med livet än jobb medans jag är arbetslös, våren som är på väg, bra böcker att läsa, umgås med vänner, kela med min katt osv. Jag blir rädd när jag ser all denna arbetslöshet och att så många går under av den. Försök i stället att se att det finns andra kvaliteér med livet, jobb är inte det viktigaste.
Vad roligt att få en kommentar här så långt efteråt. Jag tycker fortfarande att arbetet är viktigt, men har nog på sätt och vis fått lite mer distans till det.
Anna, jag hoppas att du hittar ett jobb snart.