Tidningen VI kom igår och i den finns en av de bättre ledare jag läst på länge. Anneli Rogeman skriver om backlash, ett begrepp som vi blivit ack så väl bekanta med på senare år. Susan Faludis bok, som nu är 13 år gammal, känns som en ganska mild västanfläkt jämfört med vad vi erfarit sedan dess. (VI-artiklarna finns tyvärr inte på nätet utom i undantagsfall men hemsidan finns här).
Det förvånar mig att det finns så många kvinnor och män som säger sig inte vilja bli kallade feminister, trots att feminist inte betyder något annat än att man insett den systematiska könsorättvisa vi har (som t ex tar sig uttryck i att kvinnor som grupp bara tjänar 92 procent jämfört med män som grupp) och att man anser att det bör förändras. Jag menar, vem vill ha orättvisa? Jag undrar det. Jag tror inte att de, som uttrycker att de inte vill bli kallade feminister, är för orättvisa.
På sidan 8 i VI finns också den här bilden publicerad. Den finns på många sidor på nätet ser jag. Tänk en så behändig liten sak.
Vänta bara tills de lyckas ta bort rätten till abort i USA!
Snacka om backlash…
Apropå bullshitfilter så bar jag ibland ett hemmagjort sådant märke när jag jobbade som lärare i ett annat liv. Perfekt för konferenser ;-)
Idi
Ja, det är skrämmande att det sannolikt kommer att ske. Och säkert mycket annat också, som moral majority kan ställa till med i det som tidigare var ”frihetens land på jorden”. Eller har det någonsin varit det?
Såg ditt bullshit-skydd likadant ut, tro?