Jag är väldigt rädd för att köra trött, och somna vid ratten när jag är ute på vägarna.
Idag körde jag iväg till Växjö i gryningen. När jag närmade mig Virserum vid halvniotiden hade det hänt en olycka precis minuten innan tror jag. Kanske att föraren somnat vid ratten.
Det var en ung kille som kört rakt över vägen och åkt av över ett dike och ut på ett fält. När jag närmade mig kom han gående från bilen (som stod som vore den parkerad), och verkade inte fysiskt skadad. Två andra som kom precis före mig stannade och hjälpte honom, de hade mobiler i händerna såg jag när jag passerade förbi. Men killen verkade skärrrad förstås.
Jag bestämde mig för att inte stanna, man ska nog inte vara för många. När jag åkte hem i eftermiddag var bilen borta.
Såklart kändes det väldigt olustigt, även om han verkade oskadd. Han kunde ha voltat, det kunde gått mycket värre. Jag tänkte mycket på detta när jag åkte vidare. Man kan inte bara lägga det åt sidan, även om det verkade ha gått lyckligt.
När jag jobbat har jag några gånger varit ute på olyckor, och betydligt värre än denna, men som tur är aldrig någon dösdolycka. Det är väldigt obehagligt, man vet inte vad som väntar när man åker iväg.
Människan är väldigt sårbar i trafiken.