9 144 steg idag. Regn nästan hela dagen idag, så motionsslingan var rejält lerig och hal. Därför tog 5,5 km-slingan 47 minuter ikväll, och det känns i benen.
Månad: maj 2006
Studentmat
Nu är en del av maten till studentfesten i nästa vecka klar. Det blir pajer med bröd och sallad. Och så någon efterrätt.
Pajer tar lite tid att göra men är lätt och praktiskt. Det går jättebra att frysa in och sedan värma dem knapriga i ugnen när det är dags att äta. De här pajerna har jag gjort:
Den gröna pajen länst upp till vänster är spenat och lax.
Den övre i mitten är skinka, broccoli och morot.
Den övre till höger är fetaost och röd parika.
Den nedre till vänster är tomater och mozarella.
Den nedre i mitten är lök, champinjoner och västerbottenost.
Den nedre till höger är räkor, purjolök och dill.
Stockholm
Storstäder har aldrig tilltalat mig och jag har inte känt mig hemma i dem, med undantag för London. Jag är en landsbygdsbo som bor i exil i stan, även här i lilla Västervik. Men nu sedan jag på senare år varit i Stockholm en del och lärt känna Söder lite mer känns det helt OK. Nu kan jag tänka mig att bo i Stockholm.
Förr har jag alltid haft en känsla av stress och rädsla för trafiken och alla människor runt omkring, det har känts lite hotfullt, jag har verkligen känt mig som kusinen från landet. Ungefär hälften av mitt liv har jag bott på landet och visst är det där jag hör hemma. Ibland kan jag längta mycket efter det där att kunna bo utomhus, att ha livsutrymme inte bara inomhus, och kunna gå och skrota i en trädgård. Och det får jag utlopp för på stugan.
Skulle jag bo i Stockholm skulle jag gärna välja Hammarby Sjöstad. Det vill kanske de flesta. Men med de miljonbelopp som går åt för att skaffa sig en bostadsrätt där, och de höga hyrorna sedan, så lär det aldrig bli verklighet. Men arkitekturen är fin och modern, ja nästan postmodern. Det är lite social ingenjörskonst över området, snyggt och prydligt. Och fint vid vattnet.
—
Antal steg idag: 8 622. Men inte någon vilodag för det, tre timmars intensivt matlagande i köket känns som ett mindre motionslopp. Men mycket roligare.
Seg dag
Jag fattar inte varför jag drabbats av sådan sömnlöshet. I morse var jag klarvaken redan vid sextiden, efter fyra timmars sömn. När jag inte hade somnat om vid kvart i sju gick jag upp. Men sedan behövdes det en timmes middagslur för att orka med resten av dagen.
I slutet av juni börjar jag jobba heltid igen och det oroar mig hur det ska gå. På jobbet kan jag ju inte sova middag om det varit dåligt med sömnen på natten.
Jo, jag vet att jag delar sömnlöshetens problem med många. Och det finns ett antal böcker med goda råd om hur man ska komma åt det. Jag har nog provat en del, t ex en promenad på kvällen, varva ner, inte ligga kvar och vrida sig utan i stället gå upp, och annat som låter klokt när jag läser det. Men det tar inte bort tröttheten och ger mig sömnen tillbaka.
I motionsspåret ikväll testade jag min nya iPod, efter att ha tankat den full med podradioprogram. Det blev "Gomorron Världen" från igår i öronen medan jag tog mig runt 5,5 km-slingan på 44 minuter. Lätt som en plätt med sådan kvalitetslyssning.
Antal steg idag: 10 043.
Bloggtest
Jag kunde inte låta bli att göra ett test som jag läste om hos Flärdskrivaren, om vilket år jag är. Testet finns här. Mitt resultat: 1960. Och enligt testmakaren betyder det följande:
"1960 – 1969: You are a free spirit with a huge heart. Love, peace, and happiness rule – oh, and drugs too."
Visst kan det stämma, bortsett från drogerna. 60-talet har nog präglat mig mycket, eftersom det var då jag växte upp.
Sommardag
Det har visst varit dåligt väder på sina håll i Sverige idag, men inte här. Vi har haft strålande sol och blå himmel och runt +20 grader hela dagen. Så nu är delar av gräsmattan vid stugan klippt, tills bensinen tog slut i gräsklipparen. Det räckte i alla fall till omkring en timmers klippning, eller fyra kilometers vandring härs och tvärs på gräsmatten (enligt stegräknaren). Tur att vi har en självgående maskin. Gräset var mycket högt, eftersom vi inte klippt förut i vår. Det blir nog snart dags igen.
Som belöning skördade jag rabarber i landet och pajen var lika god som vanligt.
Idag har jag också fått min nya iPod nano (en svart). Den står fortfarande på laddning men i morgon ska den tas i bruk.
—
10 440 steg idag.
Nätvänner
Nu finns min D-uppsats i sociologi om nätvänner utlagd på nätet. Du kanske är en av de 208 som svarade på min enkät om sociala relationer på nätet i höstas och vill veta vad resultatet blev? En del av det använde jag till C-uppsatsen (finns på samma hemsida) och en del till D-uppsatsen.
Jag fick så många intressanta svar på de öppna frågorna, och jag kände att jag ville förvalta det förtroendet. Därför valde jag att dela upp arbetet i två uppsatser, för att få med mer av allt det ni skrev om.
Stort tack till alla som svarade!
Den 12-13 juni ska vi lägga fram våra uppsatser och först då är den godkänd och klar.
—
11 336 steg idag och 5,5 km-slingan på 45 minuter.
Höstböcker
Idag har jag beställt en del av höstens recensionsböcker. Det blir bl a följande:
Laura Trenter: Dödsängeln
John Irving: Tills jag finner dig
Britt-Marie Mattsson: Andrea Dorias undergång
Kjell Johansson: Rummet under golvet
Katarina Kieri: Vem vågar sommaren?
Kurt Vonnegut: En man utan land
Anneli Jordahl: Att besegra fru J.
och några till.
Laura Trenter har jag intervjuat (hon bor i trakten här) och läst några av hennes ungdomsböcker. Det här är hennes första vuxenbok, en deckare förstås.
John Irving är en av mina absoluta favoriter sedan jag läste Garp för kanske 25 år sedan.
Andra Doria var ett fartyg som gick under i slutet av 50-talet tror jag, i en krock med ett svenskt fartyg som hette Stockholm. Ombord på Stockholm fanns en jungman som sedermera blev kapten och som jag seglat med. Så det ska bli intressant att läsa.
Kjell Johansson är också en favorit, speciellt efter hans böcker om uppväxten i Midsommarkransen. Denna hör till samma svit men berättar förhistorien.
Katarina Kieri är obekant för mig men verkar intressant.
Kurt Vonengut är en 70-talsfavorit. Visst minns ni Slakthus 5?
Anneli Jordahls bok handlar om Elise Johansson som jag också intervjuat och vars böcker om Nancy jag tycker mycket om.
Idag är också uppsatsen inskickad.
Och jag har gått 11 372 steg och gäspat många gånger den här fredagen.
Vem är du?
Jag läser vidare i Journalistens artikel (se näst föregående inlägg) att Gustav Holmberg och Jonas Söderström arbetar på en gemensam bok om bloggar, vilket jag ser fram emot att få läsa.
Artikelns författare Paul Frigyes skriver också om hur många bloggare det är som inte presenterar sig, precis som jag också har reagerat på. Varför talar man inte om vem man är? Många berättar ju ändå en hel del detaljer om sig själv, visar bilder och ger många ledtrådar till sin identitet. Men bara halvvägs liksom, och jag undrar varför? Jag kan förstå den som skriver sådant som inte chefen eller maken eller mamma bör läsa, men hur många gör det? Är det en rädsla för att stå för vad man skriver eller för att röja sin identitet? Eller bara brist på ork? Så här är det också på en hel del hemsidor. Ofta har jag sett att man presenterar sig med allt möjligt om intressen, bostadsort, jobb och familjeförhållanden, men glömmer tala om vad man heter.
Nu har jag inte bara läst Journalisten och bloggar idag utan även gjort klart och skrivit ut min uppsats. Universitetet vill ha den i pappersform så imorgon ska kuvertet postas. Måndag kl 15 måste den vara inne, så jag hoppas att posten inte fallerar.
—
6583 steg idag, på Folknykterhetens dag. Och givetvis inte en droppe alkohol.
Tiden går
Redan halvett på natten, inte konstigt att jag är trött. Idag har jag jobbat, och gör så på fredag också. Idag är en sådan dag som inte mycket händer, folk verkar mest förbereda sig för ett par lediga dagar. När jag jobbar så sällan som nu, några enstaka dagar i månaden, känner jag mig nästan ringrostig när det väl är dags. Och det känns ju inte bra.
17 086 steg idag och 5,5 km-slingan tog 44 minuter. Men jag fick lite ont i höger knä vilket grämer mig mycket.