Dags att kasta ut tv:n?

EU-kommissionen vill att det ska bli tillåtet med produktplacering i tv-program. Horribelt tycker jag. Detta hörde jag i Vår Grundade Mening i bilen på väg hem igår. Produktplacering i programmen betyder alltså att vi inte kan värja oss mot reklamen i tv genom att gå och koka kaffe när den visas. Och dessutom blir det ju betydligt mer försåtligt eftersom vi inte vet vad som är reklam och vad som är programinnehåll. Vi ska manipuleras att konsumera mera. Ännu mer.

Produktplacering har ju varit vanligt i filmer länge, och därmed också i tv. Men i vanliga program! Hur ska man kunna göra ett reportage eller dokumentär om ett företag som har en produkt placerad i programmet? Kanske blir det så i en deckare på tv att vittnet stannar till i Försäkringskassans port och tar upp sin Nokia för att kolla sms, sedan drar vidare och står en onaturligt lång stund utanför Hemköp och läser Aftonbladet osv… Vad ger det för innehåll? Varför skulle jag vilja titta på det? Eller är det de där sekundkorta och snabbt förbiflimrande bilderna våra hjärnor ska infiltreras med, som vi knappt märker? 

En av de intervjuade, en chef för ett PR-företag tror jag, sa att det kan ge mer pengar till programproduktion och få bättre program. Om motivet är att det behövs mer pengar att göra bra program för så vore det bättre att minska ner betydligt på alla kanaler och föra över de pengarna på några få. Som på den gamla goda tiden när vi hade Sveriges Television kanal 1 och kanal 2 till exempel.

Nu orkar jag aldrig titta på tv, det är för mycket att välja på, och när jag någon gång sätter på den så är det sällan något sevärt för mig. Sport, någon komedi med pålagda skratt och skrikiga människor, kanske. Jag brukar aldrig kunna komma ihåg när det är något bra jag vill se. Jag vet att det finns massor med intressanta program. Men då ser jag på webben, när jag har tid och lust och utan reklampauser.