Joyce Carol Oates: Djur (2006).
Detta är en kortroman på bara drygt 150 sidor, och ett mästerverk. Du läser den snabbt för den pockar på uppmärksamhet så snart du läst första sidan. Den handlar om unga kvinnors destruktivitet och utsatthet, det som så utmärkande för Oates briljanta författarskap. Med klarsynthet och precision berättar hon om det som vi gärna säger ”men hur kunde det ske?”, reaktioner och beteenden som vi inte ser som rationella eller ens förklarliga.