Tobias Hill skrev sin bok "Underground" 1999. Den utspelar sig huvudsakligen i Londons tunnelbana och man kan säga att tunnelbanan spelar en egen roll i boken.
Den polske immigranten Casimir, en ung man på 28 år, arbetar sedan flera år med underhåll av tunnelbanan. Han stöter på Alice, en hemlös som bor på den övergivna stationen South Kentish Town (jo, den finns i verkligheten). Samtidigt händer ett par olyckor i tunnelbanan, eller är det mord? Två unga kvinnor, som precis liknar Alice, knuffas ner framför tågen. Casismir tar som sin uppgift att få fram vad som egentligen händer, vid sidan om polisens arbete.
Parallellt med den spännande historien om jakten på mördaren får vi följa Casimirs barndom och uppväxt i Polen, en tragisk historia som går tillbaka till andra världskriget och förföljelsen av judarna. Hans mamma är judinna men överlevde kriget. Hans pappa är en öststatsskurk, och när Casimir kommer upp i tonåren splittras familjen.
Tobias Hill har skrivit en spännande och fängslande bok, och han har en ypperlig talang som berättare, både dramaturgiskt och språkligt. Det är en kuslig berättelse och som nog gör att jag kommer att se mig om mer nästa gång jag åker tunnelbana i London.
—
tillägg kl 23.17: 12 005 steg blev det idag och 5,5 km-slingan på 35 minuter och 40 sekunder.
Alltså det där med stegräknaren, varje gång jag läser om dina steg tänker jag, visst, jag måste också ta på min stegräknare, jag har fått två stycken till och med, jag måste ju bara först hitta dem igen, jag antar att jag har lagt dem på något ”bra” ställe.
Ja, det är sååå bra med stegräknare. En sporre att se till att gå lite mer varje dag. Att varje dag ha det som en morot att gå minst 10 000 steg är bra för mig.
Jag går ju inte så mycket varje dag, det finns vilodagar också, någon gång ibland. Man får inte bli fanatisk, tror jag.