Det vanliga livet kan göras fascinerande och fängslande. Det visar den indiske författaren Vikram Seth åter igen, den här gången i en biografi där han berättar om sin mors farbror Shanti och dennes fru Henny. Boken heter "Två liv".
Men något vanligt liv levde inte, tvärtom. De var ett utåt sett omaka par. Shanti var en indisk tandläkare som kom till Europa under tidigt 30-tal för att utbilda sig. I Berlin blir han inneboende hos familjen Cora där han umgås med de vuxna döttrarna Lola och Henny och deras bror Heinz. Familjen Cora är judar och delar sitt öde med miljoner andra under den förintelsetid som följer.
Henny lyckas ta sig till England precis före krigsutbrottet och Shanti tar värvning i den brittiska armén. Indien var då fortfarande en del i det brittiska samväldet.
Shanti och Henny är goda vänner, de håller kontakten och stöttar varandra under krigstidens fasor. Henny förlorar både sin mor och sin syster i förintelselägren. Shanti förlorar sin ena arm som sprängs bort under en offensiv i Italien.
De är vänner i nästan tjugo år innan de till slut gifter sig 1951. 38 år får de tillsammans innan Henny dör i cancer 1989.
Vi har läst många historier om människors upplevelser under kriget, och varje berättelse är unik. Precis som denna.
Vikram Seth lyckas berätta om dessa människor, som är en del av hans egen familj och som han tillbringade mycket tid hos i London när han var ung. Men det tar honom flera år efter att båda är borta innan han kan börja skriva.
Det är med stor integritet och kärlek han ger liv och karaktär åt sina nu döda släktingar. Han är också tydlig med sina egna motiv och sina betänkligheter över att skriva om dem.
Hans berättelse är ett högst personligt vittnesmål och trots att det i många stycken känns privat lyckas han hela tiden balansera texten så att vi kan se den som en litterär helhet snarare än en privat släktredogörelse.
Med hjälp av denna berättelse kan vi ytterligare förstå vår nutidshistoria, 1900-talets politiska utveckling och de fasor som oändligt många människor tvingades igenom.
Dessutom skriver han engagerande och lättillgängligt, en historia som fångar mig från första stund.
En inte oviktig del av boken är att den speglar 1900-talets historia och ger en bakgrund om både Indien, andra världskriget i Europa och Israels position då och idag, genom de människor vi möter och den efterforskning som Vikram Seth bedriver. Bland annat åker han till Israel för att söka i arkiven om Henny och hennes familj. Han reflekterar då över judiskheten och den rätt judarna tar sig gentemot palestinierna: "Det har anförts olika slags förslag för grundandet och upprätthållandet av Israel som en specifikt judisk stat. Inget av dem tar i beaktande den därmed åtföljande orättvisan mot palestinierna. En historisk längtan efter vissa religiösa platser eller landskap, eller tron att man är gudomligt bestämd att äga en viss speciell del av jorden, är knappast någon ursäkt för att skapa sig livsrum på bekostnad av andra."
Vikram Seth har tidigare skrivt flera böcker, den mest omtalade och absolut bästa är romanen "En lämplig ung man", en tegelsten på 1238 sidor och som jag läste när den var nyutkommen sommaren 1995. Jag kunde inte sluta läsa. Han är en fantastisk berättare.
Den handlar om en stor indisk familj runt 1950, och bygger på hans egen familj, åtminstone delvis. En del går att känna igen i den nya boken.
Andra bloggar om: litteratur, böcker, Vikram Seth
