Hur gick det till när nationalstaten Sverige skapades på 1200-talet? Det försöker bröderna Henrik och Fredrik Lindström svara på i sin första gemensamma bok "Svitjods undergång och Sveriges födelse". Här resonerar de kring de storpolitiska händelserna i 1200-talets Sverige och det som föregått dessa.
Varför det blev som det blev, det vill säga ett rike och inte två av det som är ett. Deras slutsats är att om inte vissa saker hänt så hade Sverige i dag lika väl kunnat vara delat i två länder, Svitjod och Götrike eller Svealand (troligen med Norrland) och Götaland.
Framför allt handlar det om vilken sida som vann i flera avgörande strider under 1200-talets folkungauppror. Folkungarna var de konservativa stormännen som förlorat makt när det gamla Svitjod och göternas rike kristnades under de första seklerna på förra millenniet.
Brödernas resonemang bygger en hel del på antaganden utifrån det lilla vi vet från ett magert källmaterial, och vilka politiska och samhälleliga konsekvenser vi i dag kan se av liknande handlande. Det blir både intressant och fantasieggande men också ganska pratigt och många hypoteser som det är svårt för en ickehistoriker att bedöma trovärdigheten hos.
Men det står förstås var och en fritt att spekulera i historiens gång. Boken är onekligen underhållande och väcker tankar men en del korrekturfel gör att jag undrar om även faktakontrollen har brister.
Det de dock lyckas med är att göra historien levande. Vi kan se framför oss hur det kan ha varit i det förmedeltida Sverige, hur man då kanske har levt och resonerat och under vilka villkor, även om vi aldrig får veta hur det egentligen var. Men ibland blir de omtalade personerna alltför många för att kunna hållas isär, vilket inte underlättas av att många av dåtidens herremän bar lika eller snarlika namn. För detta är herrarnas historia, hur de styrde och ställde med det rike som enades under den här tiden, från att ha varit en rad små land som var mer eller mindre självständiga. Något som påpekas i boken, och som är ett viktigt påpekande, är att vi inte bara kan tolka dåtidens källmaterial utifrån vårt sätt att tänka idag. Detta gör det än svårare att få något slags belägg för att det var på ena eller andra sättet.
Andra bloggar om: Svitjod, Fredrik Lindström