Om en vecka åker vi till Azorerna på en kortsemester. En veckas sista-minuten-resa är nu beställd, med avresa torsdag morgon i nästa vecka. Vi bor på ett hotell som heter Executive Azores. Lite lyxigt, men det får gå. Det var det enda som fanns kvar.
Azorerna har ingen av oss besökt tidigare, så det känns spännande. Klimatet ska vara behagligt, ungefär som här, och med lagom badtemperatur på runt 20 grader. Att åka ner i södra Europa är ju inte att tänka på nu med den värmebölja som råder.
Det finns ju mycket annat att göra än att bada och sola på Azorerna. Det ser ut att vara mycket vackert där, med kuperat och grönt landskap. Det blir nog en fin resa.
Månad: juli 2007
Semestern är här
Igår gjorde jag sista arbetsdagen före semestern och följdaktligen börjar semestern idag. Vi firade årets semester i går kväll med att ta med mackor, kaffe och vin ut på Korpaholmarna och sitta på klipporna hela kvällen tills solen gick ner. En värdig början på sommarledigheten, eller hur? Bilden är en av de första jag tagit med min relativt nya mobiltelefon och först idag lyckats få över till datorn via bluetooth.
Idag har jag tillbringat större delen av dagen nere på Strandvägen i Västervik där Boat Meet pågått i fyra dagar. Klubb Maritim Westervik har haft ett eget informationstält där och där har vi medlemmar turats om. Ibland har vi varit 4-5 personer samtidigt, och det är ett trevligt sätt att träffas så här på sommaren när vi annars inte har några ordinarie möten. Dessutom är det kul att prata med folk som tittar in och är nyfikna. Och många bekanta som kommer förbi.
Emellanåt händer det ju inte så mycket när man sitter så där, men utanför tältet är det många som passerar hela tiden. Det är ganska kul att bara titta på folk, alla sorters olika människor som passerar. Framför allt med alla möjliga klädstilar.
Det finns de som är coola och eleganta i vilka kläder som helst och andra som ser hängiga ut fast de klätt upp sig till tänderna. Det går inte att undgå att märka hur många det är som idag inte längre döljer sina valkar kring magen. När jag var ung var det självklart att försöka att inte visa om man var tjock. Idag verkar de flesta inte skämmas för både hängbukar och sittfläsk, och det är väl egentligen ganska befriande. Eller har det blivit så att vi har fler tjockisar idag?
Snart semester
Årets bästa dagar har just passerat, och snart kommer de näst bästa. Barna har varit hemma en vecka på sommarledighet, och det är absolut det bästa på året. Och i morgon är sista dagen före min egen sommarsemester. Fem lediga veckor väntar runt hörnet.
Många frågr mig vad jag ska göra på min semester. På måndag förmiddag ska jag klippa mig, utöver det har jag inget inplanerat i kalendern. Det ska bli en helg i Stockholm hos barna i augusti, kanske en tur hem till mor och far och kanske en kort restresa någonstans. Vem vet? Inte jag, och det är skönt.
Min enda ambition är att göra om min hemsida inför 10-årsjubileet nu i augusti. Och så några kursuppgifter som legat till sig sedan i juni.
Helgen till ända
En fin helg går mot sitt slut, en helg som jag tillbringat i sällskap med mina vuxna barn. Vi har besökt Norrköping och Söderköping (glass och kanalslussning), en lokal loppis, nej två blev det, och en fin servering i skärgården. Och även hunnit med helgens springtur i motionsspåret. I morgon väntar en extra tuff arbetsdag, men nu börjar också nedsräkningen till semestern som börjar nästa helg. Bara en vecka kvar.
Trött på det mesta
Nu är jag så trött på allt, på alla gnälliga människor (inklusive mig själv), på både regn och soldis och alla andras semestrar. Jag vill också ha semester, nu. Men det dröjer en och en halv vecka till. Av eget val, det är klart, men inte kan man i februari föreställa sig hur det känns att träla i grottekvarnen mitt i juli. Jag är framför allt trött på att vara trött, trots en uppiggande städning ikväll. Springandet går dåligt, urusla tider och konditionen tycks jag ha tappat.
I morgon är en ny dag fylld med nya möjligheter. Eller hur?
K.J.
Helgen har jag delvis tillbringat i sällskap med Klara Johansson, i Carina Burmans biografi ”K.J.”. Det är en fascinerande berättelse om en ovanlig människa. Klara Johansson var en av landets första studenter, en bland de första som läste på universitet i Sverige, och en av de första kvinnorna som anställdes på en tidningsredaktion. En pionjär på flera områden. Hon föddes 1875 och dog 1948. Strax efter sin fil kand-examen blev hon anställd på Stockholms Dagblad som litteraturkritiker 1899, efter en tid på kvinnotidskriften Dagny. Snart blev hon en mycket ansedd litteraturkritiker.
Jag gillar att läsa biografier, speciellt när det handlar om en så intressant person, skriven av en forskare som Carina Burman. När jag nu läst om Klara Johansson blir jag mer nyfiken på den här tiden och de kvinnor som då var aktiva feminister. Mycket av det som berättas om deras livsvillkor går att känna igen idag, som attityden till kvinnor, stressen i det dagliga arbetet, kraven på att vara duktiga osv. Egentligen slår det mig hur lite som egentligen hänt, trots att vi idag har formell jämställdhet i Sverige med lika rättigheter för båda könen.
Min recension av boken finns här.
I boken nämner Carina Burman vid ett par tillfällen Ellen Fries. Hon var född på en gård här i närheten, strax utanför Västervik 1855, och blev den första kvinnan som disputerade för doktorsexamen i Sverige. Det skedde 1883 och givetvis klarade hon det ypperligt. Jag hoppas få tillfälle att skriva en artikel om henne, kanske till nästa år när det är 125 år sedan hon doktorerade.
Andra bloggar om: Klara Johansson, Carina Burman, biografi
Väl värda vinbärskaka
Idag har vi haft en riktig stugdag. Vi åkte ut efter frukost och har ägnat dagen åt att städa, både torpet inomhus och på utedasset. Nu är alla vinterns döda fluglik utslängda och flugskitprickarna borttorkade, köket är rengjort, golven är sopade med kvasten och såpskurade, trasmattorna skakade och inlagda igen och allt känns rent och fräscht. Städa brukar vi annars göra i maj, inför somamren, men i år har det inte blivit gjort. För mycket att göra, helt enkelt.
Eftersom vi varken har el eller vatten inne i torpet är det lite jobb med att städa. Vi tog med oss en rejäl dunk med hett vatten hemifrån, men det jag saknar mest under städningen är dammsugaren. Det känns inte som om man får bort allt damm med bara kvast eller sopborste. Men så där var det väl alltid förr i tiden, man lärde sig väl leva med då för de visste ju inget annat. Vi har ju högre krav.
Vi tog en paus och drack kaffe på verandan för det duggregnade. Från verandan ser vi ut över den stora gräsmattan och bort över gärdena. Snart ska visst korna komma tillbaka och då får vi dem till närmaste grannar bakom uthuset. Men än har vi inte sett till dem.
Vinbären är mogna nu så det var dags att länsa busken, den enda röda vinbärsbusken vi har där ute. Nästan en och en halv liter blev det, och då kom vi inte riktigt åt alla för det växer så mycket nässlor inne i den gamla busken.
Röda vinbär gör jag vinbärstårta på. Receptet har jag hittat någon gång på 80-talet, i Land eller Icakuriren. Det är supergott, en kombination av syrligt och sött med vinbären och marängtäcket ovanpå själva kakan.
Recept på vinbärstårta
Kakbotten:
4 dl vetemjöl
1 ägg
125 gr smör
rivet skal av 1 citron
3/4 dl socker
Fyllning:
3/4 liter röda vinbär
4 äggvitor
3 dl strösocker
2 msk potatismjöl
Gör en fördjupning i mjölet och häll ägget här. Klicka ner smöret i bitar och hacka ihop det (enklast i matberedare). Tillsätt citronskal och socker. Låt degen stå kallt en halvtimme. Klä sedan en form med degen (26 cm form med löstagbar botten är lagom).
Vispa äggvitorna hårt. Häll sedan i sockret i små portioner och rör ner det försiktigt. Rör sedan ner potatismjölet och sist vinbären. Häll över i formen.
Grädda c:a 40 minuter på 200 grader längst ner i ugnen. Och njut!
Fri
Äntligen är han frigiven! Alan Johnston, den brittiske journalisten i Gaza som kidnappades i början av mars. Det helvete han gått igenom kan jag inte föreställa mig. Men det är en dag vi länge väntat på.
Bildbloggande
Den här helgen har jag gjort följande:
Gått i skogen i Dalhem.
Kollat molnen för att utröna hur vädret kan bli.
Klippt gräset igen. Trots den fula kepsen blev jag bränd i ansiktet av solen.
Och läst böcker: ”Som vi älskade varandra” av Anders Paulrud och ”Konsten att räkna” av Allan Gut. Matteboken är riktigt rolig, klart läsvärd.