Nu är jag så trött på allt, på alla gnälliga människor (inklusive mig själv), på både regn och soldis och alla andras semestrar. Jag vill också ha semester, nu. Men det dröjer en och en halv vecka till. Av eget val, det är klart, men inte kan man i februari föreställa sig hur det känns att träla i grottekvarnen mitt i juli. Jag är framför allt trött på att vara trött, trots en uppiggande städning ikväll. Springandet går dåligt, urusla tider och konditionen tycks jag ha tappat.
I morgon är en ny dag fylld med nya möjligheter. Eller hur?