På den gamla goda tiden på 1900-talet var jag telegrafist i svenska handelsflottan. Det var långt före internet så vi skickade telegram med hjälp av telegrafi, det vill säga morsealfabetet som knackades fram på nyckel. Idag såg jag en sådan gammal telegrafnyckel på Kalmar Sjöfartsmuseum.
Morsealfabetet består av kortra och långa signaler.
… – – – … är SOS och … . – – –. är SAG som är Göteborgradios anropssignal.
För att få certifikat som telegrafist krävdes en viss hastighet i både sändning och mottagning. Riktigt hur mycket det var för B-certifikat minns jag inte nu, troligen 100 tecken per minut. B-certifikat krävdes för att få jobba som telegrafist. Några månader efter att jag börjat jobba tog jag A-certifikatet, som är 125 tecken per minut. Det bara smattrar.
Detta hade jag nytta av när vi senare gick över till USA. Amerikanska Coast Guard var kända för sina snabba telegrafister. Då gällde det att hänga med.
För att kunna sända i så hög hastighet använde man en bugg. Jo, det hette så, en halvautomatisk apparat med en liten spak som åt ena hållet levererade korta signaler och åt andra hållet långa signaler. Jag hade en egen, men har inte kvar den längre. Tyvärr.
Nu är det över 30 år sedan jag gick i land för gott.
Du kan få låna en bugg av mig Eva. Vi har flera stycken…:-)
Det måste jag prova nästa gång jag är hos dig. /Eva
Jag hade en amerikansk bugg ’waters’ men den finns tyvärr inte kvar längre. Det var bästa tiden i mitt liv, livet till sjöss som telegrafist.
Jag kommer inte ihåg vad min bugg hette. /Eva