36 minuter och tre sekunder. Fem sekunder back blev det på springturen idag, jämfört med förra gången, som var i onsdags. Men fem sekunder är väl inom felmarginalen, även om jag gärna hade haft en klar minskning av tiden. Alltså en linjär förbättring i stället. Men så har det varit varje år. Första springturen går ganska bra men så vänder det neråt några gånger i början, innan vanan är inne igen.
Idag var det för varmt. Eller snarare var det jag som var för varmt klädd. Sommarvärme kan man kanske kalla det när det är 18+ i skuggan. I skogen var det betydligt varmare och kortbyxor hade nog varit mer passande än långbyxor som jag hade.
Men när vi kommit hem, duschat och fixat frukost, då hade värmen ersatts av svalka så vi satt och frös på balkongen. Men satt gjorde vi. Fast sedan kom regnet.
Du är regelbunden med ditt springande. Härligt. Min sista joggingtur trampade jag ned fotvalvet så illa så jag klarar inte av att jogga mer, har besvär. Med facit i hand är det lätt att skylla på joggandet, men sanningen är förmodligen att min fot var ”svag” och jag hade drabbats av samma åkomma även utan joggning – kanske något år senare bara…
Lycka till med ditt joggande!
Tack för det! Det är faktiskt lätt att skada sig, även om jogging verkar ganska ofarligt. För ett par år sedan, när jag sprang en mörk kväll, snubblade jag på en trädrot. En lampa utmed slingan var trasig, och det räckte. Det tog några veckor innan jag slutade linka och kunde springa igen. Och mobilen, som jag hade i fickan, sprack. /Eva