Månad: september 2008

Brevens betydelse

Idag läste jag klart Göran Greiders nya biografi om Dan Andersson. Intressant och välskriven, jag recenserar den här i min bokblogg. Jag gillar att läsa biografier och jag gillar det Göran Greider skriver i allmänhet, så den passade mig.

En sak kom jag att fundera över en del under läsningen. Nämligen hur det ska gå att skriva biografier i framtiden. Göran Greider, liksom de flesta biografiskrivare, bygger en hel del av innehållet på efterlämnade brev från Dan Andersson. Men vad gör vi när det inte längre finns brev på papper? Mailen du får och skickar sparar du dem? Och i så fall, hur ska en framtida forskare kunna urskilja det som är väsentligt i den oändliga mängd information som susar runt i cyberspace? Gör du utskrifter av viktiga mail och sparar dem? Kanske blir det i stället alla cachade gamla hemsidor och KB:s arkiv som blir grunden för personforskningen. Eller Youtubes arkiv och bloggarkiven, alla dagliga meddelanden på facebook.

Något som också är oroande är om de digitala bilder jag nu tar kommer att kunna ses om 50 och 100 år, när andra filformat gäller. Det här är ju inga nya funderarignar, men ställs på sin spets ibland. Å andra sidan finns det ju andra stora fördelar i dagens digitaliserade nutid, med den sökbarhet vi har. Det konstaterar också Göran Greider någonstans i boken, om jag minns rätt, att det nu är så mycket lättare att hitta information om Dan Andersson.

Andra bloggar om: , , ,

Rekordskörd

En snabb tur i svampskogen idag lönade sig rejält. Vi kom hem med litervis med kantareller (plus några soppar och taggsvampar) som blev 2,5 kg rensad svamp. Rekordskörd för mig. Och kantarellerna var rejält stora också, många av dem. Så vi har nog våra kantarellställen för oss själva, tror jag, trots att det bor andra inte så långt därifrån.

kantareller

I brist på tändsticksask lade jag en krona på en av de stora svamparna för att visa hur stora de är. Jag tror aldrig jag sett så mycket stora svampar.

1,2 liter lingon fick jag ihop också och det blev två burkar lingonsylt. Totalt har det blivit tio burkar i år, så frysen börjar bli full. Och snart ska den förvällda svampen in också.

Fler bilder från skogsturen finns i min VT-blogg.

Andra bloggar om: , ,

Springandets filosofi

Dagens springtur på motionsrundan gick bra. Lagom lunk, lagom tid, bra väder. Jag är glad att jag kom iväg. På morgonen såg det inte så ut, då hade vi regn. Men banan var förvånansvärt bra för att ha fått regn i natt.

I senaste Fokus läser jag om springande som folkrörelse (artikeln verkar tyvärr inte finnas på nätet). Gabriella Ahlström  skriver om 70-talets joggande som blivit 2000-talets löpning. Vi pratar inte om jogging eller joggning längre. Och vi struntar i resultattider eftersom vi numera springer för att må bra, inte bara för att öka konditionen. Till stor del håller jag väl med om det. Visserligen håller jag koll på tiden varje gång, men det går upp och det går ner. Och jag springer inte för att må bra under tiden, utan efteråt. För efteråt känns det himla skönt. Pigg och nöjd.

I sin jämförelse med 70- och 80-talets joggingvåg skriver hon om banorna. Att de motionsspår som anlades då har en massa backar för att de gjordes att vara jobbiga och krävande. Och det stämmer bra med jogginspåren på Karstorp. De är så backiga, oavsett vilken sträcka jag väljer. Oftast springer jag 2,5 kilometer två varv. Det spåret har fem sega backar, och ibland känns de omöjliga.

plommonpaj

Nej, i stället förordas idag att springa lätt, på plan mark och i egen lunk utan tanke på resultattid. Och visst kan den där nästintill euforiska känslan ibland komma mellan de sega backarna. Då är det bra. Då är jag nöjd.

Nu blir det strax hembakad plommonpaj och te. Belöningen för väl utförd motion idag.

Andra bloggar om: ,

Tack för kaffet!

Dagar som idag, när både maken och jag är hemma (jag har en kompledig dag idag), är rutinen densamma. Sen frukost, och förmiddagskaffe någon timme senare. Även om frukosten inte äts förrän vid lunchtid, vilket inte är ovanligt på helgerna, så har vi den här ordningen. En obruten vana som känns bra. För kaffe vill jag gärna ha fram på dagen, dock ej till frukost.

kaffe

I morse föll regnet men nu har det klarnat. Även om det är relativt varmt syns det på björken utanför balkongen att hösten är på ingång. Nu väntar en fin tid.

Gatuliv

fika

I vårt kvarter finns sedan i våras en ny liten tobaks-, godis- och fikabutik. Zeinab, som driver den, har ställt ut några bord utanför och man kan köpa kaffe och fikabröd hos henne. Här sitter det ofta folk, och det ser så himla trevligt ut. Det känns att det ger liv åt kvarteret. Vi bor i huset intill så det blir aldrig av att vi går ner och fikar hos henne, vi ser dit från balkongen där vi sitter. Men det borde vi förstås göra.

Höstböcker

Något som är bra med hösten är alla nya böcker. Än så länge är det ju riktigt fint väder, men när höstrusket kommer så är det ju legitimt att kura inne med en bok. Numera sker bokutgivningen året om, mycket mer jämnare fördelat än förr då den stora utgivningsmånaden var september, och även oktober.

Flera av höstens böcker är redan utgivna, och lästa. Till exempel ”Dödgrävarens dotter” av Joyce Carol Oates. Jag gillar det mesta hon skriver, och den här levde upp till mina förväntningar i allra högsta grad. Här om dagen avslutade jag Jan Jörnmarks nya bok ”Övergivna platser två”. Precs som i bok nummer ett tar han avstamp i övergivna industrier, hotell, restauranger med mera och förklarar vår samtidshistoria och samhällets utveckling i den digitala tiden. Mycket skickligt gjort.

En annan bok jag vill nämna är ”Jehåvasjäveln” av Henrik Pettersson. Det är en roman som handlar om en pojke som växer upp som Jehovas vittne men som vuxen tar avstånd och lämnar församlingen. Berättelsen bygger på hans eget liv. Den är välskriven och intressant och förmedlar en sammansatt bild av hans liv, på alla sätt. För mig blev den viktig för att jag själv har en på sätt och vis liknande bakgrund (men inte Jehovas vittnen), och det är sällan jag stött på det temat i litteraturen. En som tidigare skrivit på samma tema är amerikanskan Kim Barnes, bland annat i boken ”Ödemarker”. Det är 10 år sedan den kom ut men jag har den fortfarande i tankarna. Vi hade lite mailkontakt efter att jag läst den, det var mycekt trevligt.

Jag har nyss läst en jätteintressant bok om syskon, eller snarare om hur man påverkas av sin plats i syskonskaran. Det är beteendevetaren Elisabeth Schönbeck som skrivit ”Äldst, yngst eller mittemellan” (jag har inte recenserat den än). När jag läste fick jag många aha-upplevelser och nu förstår jag bättre både mitt eget och andras beteende. Själv är jag både storasyster och mellanbarn och det förklarar både min ansvarstagande och min ambivalenta sida. Tro mig!böcker

Böcker som snart ska läsas är ”Svenska ödehus” av Sven-Olof Karlsson och Philip Pereira dos Reis (har ödslighet blivit trendigt?), en bok som gör övergivenheten vacker fast den egentligen inte alls är det. Jag började på den igår.

Andra kommande höstböcker i min hylla är en biografi om Dan Andersson, skriven av Göran Greider, Bill Brysons bok om Shakespeare, en bok om mordet på den kontroversielle holländske filmaren Theo van Gogh (jo, han hette så), en bok som heter ”Duktighetsfällan” (absolut något för mig) och socialantropologen Thomas Hylland Eriksens nya bok om jakten på lyckan. Idag fick jag Tawni O’Dells nya roman”Kära syster”, vilket gläder mig mycket, och en ny deckare av Anne Holt. Alla ska recenseras.

Inga fritidsproblem här alltså. Det får gärna regna lite i höst.

Andra bloggar om: , , ,

Den sociala webben

Trots att jag sitter här ensam hemma idag, och inte har lust att gå ut i blötan, så är jag mer social än jag kanske vanligtvis är. Tack vare nätet har jag kontakt med både arbetskamraten, nätvännerna och maken, men ingen finns i min omedelbara närhet.

Jag känner mig inte ett dugg isolerad eller ensam, tvärtom. Det är tanken som räknas, även om taktil kontakt också är viktigt. Men inte nödvändigtvis varje dag. Jag upphör aldrig att förvånas över hur fantastiskt nätet är och vilka möjligheter det öppnar.

Ledig lördag

Maken är borta över helgen så jag går här hemma och skrotar alldeles själv. Det går bra det också, då får man tillfälle att längta lite och så blir det fint när han kommer hem i morgon kväll. Som vanligt har jag mest suttit vid datorn idag, men också lekt med min iPhone, läst i en ny bok, skrivit bokrecensioner med mera.

När jag är ensam hemma måste jag ju laga maten själv om jag ska få någon.

grynkorv

Idag blev det grynkorv och stekt ägg. Det är långtradarmat, sådan som jag bara äter någon gång om året. Jag gillar grynkorv, det är nästan som pölsa, och lika gott trots att det är så fett. Så därför blir det sällan.

Fastän det regnade satt jag på balkongen och åt för det var så varmt. Vi har tak ovanför så det går bra.

iPhone

Min iPhone är vid liv och igång. Jag skriver lite om den i min jobb-blogg. Det känns lite schizofrent att ha två bloggar men jag ville inte skriva om samma saker i båda, det blir tråkigt, så jag bestämde mig för att rapportera om min iPhone i den andra bloggen. Där kan du läsa om de för- och nackdelar jag hittat.

Webbläsare

Flock är en alternativ webbläsare som jag nu testar igen. Förra gången var för två år sedan, och då kom jag inte överens med den. Sedan dess har mycket hänt, som talar för en ökad popularitet för Flock som är anpassad till den sociala webben. Första testet nu verkar OK, det verkar finnas bra funktioner. En smart grej jag ser direkt är Web Clipboard, där man kan spara bilder, länkar och text i ett temporärt minne (om jag fattat det rätt).

Här om dagen läste jag om Googles nya webbläsare Chrome, men den finns ännu inte för mac. Kanske kommer den senare i år.

Andra bloggar om: , , ,