Ungdomstidningen Hej gavs ut 1968-69. I den finns ett reportage från Berlin i april 1969 (uppdelat på två nummer). Reportern och fotografen har varit i både Östberlin och Västberlin och berättar om hur ungdomarna lever där.
”Berlin är rödare i väst än i öst” konstaterar Finn Christian, som sökt upp ungdomarna på kaféet på Karl Marx Allée i öst, och de som jobbar på ett av socialistpartiet APO:s egna dagis i väst. De träffar sjuksköterskan som förlöst Rudi Dutschkes son strax före attentatet på fadern. De drar runt på klubbar och i butiker i båda delarna av Berlin. ”Ingenstans i världen finns det så många människor som verkar utklädda” heter det om Västberlin, och på danshaket i Östberlin ser de en sedelärande skylt om hur herrarna inte ska uppträda. Han beskriver den tidsödande proceduren vid Checkpoint Charlie och träffar på en engelsk student som läser sociologi i Östberlin.
Ja, det är 40 år sedan och ett helt liv bort, men intressant för att det ger en samtida ögonblicksbild av revolutionär oskuld.
Hej-teamet flög då via flygplatsen Tempelhof, den flygplats som under öststatstiden var en luftbro till väst för berlinarna. Och just idag stängs den. Vid midnatt. Det upptäckte jag för en liten stund sedan på flygplatsens hemsida.
På Tempelhof finns en av världens största byggnader. Flygplatshallen är halvmånformad och byggdes under Hitlertiden 1936.
SR har gjort ett inslag om stängningen av Tempelhof.