Pia Sundhage har en positiv ledarstil som hon praktiserar i sitt framgångsrika amerikanska damlandslag i fotboll (OS-guld i år). Om vad den ledarstilen innebär berättade hon idag på vår kickoff på jobbet. För henne fungerar det att lyfta fram det som är bra hos var och en och utveckla det, inte försöka förbättra det som är fel. Det som är fel eller dåligt läggs åt sidan. I ledarlitteraturen kallas det för möjlighetsbaserat synsätt tror jag.
Det här låter enkelt, självklart och så himla bra när hon berättar om hur hon jobbar. Jag tror att alla vi arbetskamrater kände det och inspireras av henne, samtidigt som vi kan konstatera att vi lätt faller in i mer negativa fokuseringar. Kanske för att vi som journalister ofta får fokusera på det som är negativt; negativa nyheter som olyckor, brott, nedläggningar etc.
Att Pia Sundhage kom till oss är tack vare att hennes storasyster är vår chef på tidningen.
Pia Sundhage är nog ett av de få fotbollsnamn jag känner igen, hon är en så stor stjärna i damfotbollen. När jag läste om henne i somras så såg jag med gillande att hon avböjde att gå till Vita Huset och låta sig gratuleras av president Bush. I stället kom hon till oss.
Något bildbevis blir det inte från dagens kickoff. Ni får tro mig på mitt ord. Visst fotograferade jag henne, både i föredragssalen och på lunchen när vi trixade med fotboll allihopa. Men även om hon är en i högsta grad offentlig person så var det ett privat sammanhang så de bilderna hamnar inte här.
När jag gick hem plåtade jag några hus också. Det är alltid bra att ha kameran med:
Gamla dansrestaurangen Slottsholmen i Västervik står och förfaller.
På skylten står det Place Pigalle. Det lär ha varit en bordell här på 1700- eller kanske 1800-talet. Eller kanske bara en krog. Huset ligger nere vid hamnen.
Lite strandromantik ska det väl också vara nu när jag bor vid havet.
