Först rastlös och vaken före sju i morse, trots en sen kväll igår. Sedan sov jag några timmar igen och vaknade med en dundrande, dunkande, kväljande illamående migränhuvudvärk. Usch och fy! Så hemskt det är. Man vet inte vad man ska göra med sig. Så himla hemskt det är att bara ligga där blickstilla och känna illamåendet och bultandet innför pannbenet i jämna vågor.
Efteråt var jag helt slut och orkade inte gå upp förrän efter några timmar till, så frukost åt jag inte förrän halvfem. På eftermiddagen.
Igår tittade vi på eventuell ny bostad på landet. I morgon ska vi titta igen, och sedan bestämma oss. Kanske slipper jag exilen i stan till våren.