Ett nytt liv

Ny bostad. Ny frisyr. Nya glasögon. Ett nytt liv. Jag har till och med slutat måla tånaglarna röda, som jag alltid gjort i hela mitt vuxna liv.

Det känns bra. Vi staplar ved i solskenet och tycker att det är ganska trivsamt. Fåglarna hörs i busken, grannens flickor cyklar förbi och bilarna är väldigt avlägsna. Tids nog kommer regn och lervälling och det inre tvånget att åka till stan och gå på bio fast det är några mil bort.

Landet är fint. Det blir liksom andra saker som är viktiga här. Som att få veden på tork före sommaren och att komma ihåg att köpa mjölk till kaffet innan vi åker från stan.

På kvällen sitter vi på bryggan och fryser när solen gått ner. På natten lägger sig i dimman över viken.

Nu har vi fåren som grannar. De kom i onsdags, och den kvällen hörde vi dem ropa i mörkret. Sedan har vi inte hört så mycket från dem, om vi inte går och hälsar på dem.

Det är gott om ek här.

Några hundra meter bort tronar det stora huset från 1750-talet, som i litteraturen liknas vid ett franskt lantslott i rokoko.