Varför är vi så öppna om vårt privatliv på nätet? Det kan man ju undra. Det gör redaktionen på programmet K1 i P1. Finns som poddradio.
Det var intressant att lyssna på diskussionen om hur privata vi är i sociala medier, att vi är så öppna där fast vi inte är det i det vanliga umgänget med bekanta som inte är nära vänner. Och vad vi väljer att dölja. Att vi själva friserar den offentliga bilden av oss, även om man bjuder på väldigt mycket av sig själv. En av de intervjuade sa t ex att han skruvar till en del som han skriver på Facebook eller andra ställen, för att göra sig mer intressant och få mer kommentarer, både positiva och negativa. Tja, det mediokra kanske inte lockar så många.
Naturligtvis har jag funderat en hel del på det på senare år. När jag började blogga och sedan gick med på Facebook bestämde jag mig för att vara återhållsam, särskilt om sådant som berör andra människor. Det ska man vara tycker jag.
I programmet går man tillbaka i historien och konstaterar att vi var betydligt öppnare med vårt privatliv förr i tiden. Många bodde trångt och hade väl egentligen inte så mycket privatliv. När jag pratade med maken om detta ikväll kom han genast att tänka på de gamla utedassen med flera hål på rad. Var det där skitsnacket började?
Andra bloggar om: sociala medier, facebook