september 2012 – Tankarnas hotell

Boken är utgiven

Det var nervöst in i det sista om boken skulle bli klar till den utlovade dagen. I torsdags fick vi några lådor med böcker och i fredags och i går kom resten av upplagan. Så vi kunde hålla presskonferens som planerat på Smultronboda i fredags.

Boken är så vacker! Så himla bra tryck! Vi är alla så nöjda. Inte minst Rolf som sa att bilderna blev precis som han ville ha dem.

Texten kan jag inte riktigt förhålla mig till, eftersom jag skrivit den. Det är svårt att ha distans till det man själv skapat. Men jag hoppas att de som läser boken ska tycka om den.

Tre tidningar kom på presskonferensen: Västerviks-Tidningen, Norrköpings Tidningar och Västerviks-Posten. På webben finns bara VT-artikeln.

Boken finns nu på Adlibris, Bokus, Bokia och andra ställen där man kan köpa böcker. Och givetvis i Smultronbodas gårdsbutik. Och från Position förlag.

I höstas började arbetet med boken, när Rolf tog de första bilderna. Sedan i vintras har jag följt arbetet på fårgården och skrivit intensivt i perioder. Under resans gång har jag lärt mig massor om får och fårhållning och allt annat som jag skriver om. Eftersom jag själv är mycket intresserad av historia har det varit extra roligt att få skriva om både gårdens och fårens historia.

Boken handlar om får, fårskötsel, Smultronboda gård, fårhistoria…

…ull, skinn, stickning och en massa annat som har med får att göra.

Ett av de 24 middagsrecepten i boken. Det är jättegod mat, jag har ätit flera av rätterna.

Direkt efter presskonferensen åkte vi upp till Stockholm och träffade barnen. Det blev lite firande där.

Bara tre dagar kvar nu

På fredag sker utgivningen av vår bok. Snart är den verklighet.

Det är väldigt speciellt att ha skrivit en bok och så ska den ges ut och vem som helst kan läsa den. Nästan lite overkligt.

Tidigare har jag berättat om boken, som handlar om får.

För ett par veckor sedan var jag inne på förlaget (Position förlag) och tittade på ett par tryckark de fått med sig från tryckeriet. Så himla fint tryck det verkar bli.

Boken innehåller bland mycket annat 24 recept på lammrätter. Alla lagades och fotograferades i början av augusti. Det var det sista vi gjorde i allt arbete med boken.

Kock var Mattias Andersson på restaurang Två möjligheter i Västervik. Här lägger han sista handen vid en maträtt som består av en pastasås på Eva Lis Mattsons eget recept. Sidan 65 i boken.

Rolf Andersson fotograferade. Han har tagit alla bilder i boken. Det är en fröjd att se hans bilder.

På fredag förmiddag, på utgivningsdagen, har vi pressmöte om boken på Smultronboda. Det känns väldigt konstigt att för första gången vara på ”andra” sidan, efter alla år som journalist. Men jag är väldigt tacksam att jag fått möjlighet att skriva boken, för det har varit roligt och väldigt intressant att fördjupa mig i ett ämne så här. Och jag tycker att det är en viktig bok som ska visa att det fortfarande går att leva på ett småskaligt lantbruk idag. Allt kan inte vara stordrift.

Ett uppslag i boken.

Andra bloggar om: får, Smultronboda, lantbruk, fårskötsel

Nöden har ingen lag

Ikväll har jag kokat lingonsylt under mycket improviserade former. Men allt går, om man vill.

På förmiddagen hade jag en extrakurs på folkhögskolan där jag annars undervisar på journalistutbildningen. Kursen var klar vid lunch så i eftermiddag var jag ute i skogen utanför Vetlanda och plockade bär. Drygt en liter lingon och åtta deciliter blåbär blev det.

Min tanke var från början att jag bara skulle rensa dem och låta dem stå i hinken tills jag åker hem på tisdag. Men så började det regna och bären blev blöta och när jag rensade dem ikväll insåg jag att de inte skulle klara sig så bra i två dagar i en hink.

På skolan finns gästhem där vi som är timlärare bor när vi är här. Det är som ett vanligt hotell, men uppdelat på ett antal hus.

I varje hus finns tio hotellrum plus ett litet pentry med kylskåp, två spisplattor och diskho. Som tur är finns det en kastrull också, så att man kan värma sig tevatten eller annat vid behov.

Här i Holsby finns en liten servicebutik och jag gick dit för att köpa socker. Vanligt socker fanns inte så det blev pärlsocker. Det går det också, det vet jag nu. Jag hade inga decilitermått utan höftade lite.Â Kastrullen i pentryt var tillräckligt stor för att precis kunna koka sylten utan att det kokade över. Och av en snäll människa fick jag två överblivna kakburkar i plast.

När man kokar sylt ska man hälla upp den direkt på varma steriliserade glasburkar, för att få bra hållbarhet. Men sådana burkar hade jag ju inte med mig. I stället diskade jag ur kakburkarna med så hett vatten som fanns i kranen, kylde ner sylten och hällde sedan upp den i kakburkarna. De får stå i kylen tills jag ska hem på tisdag. Man kan koka om sylt så det kanske jag gör när jag kommit hem, och då häller den på glasburkar i stället. Men nu håller den sig i alla fall, och blir bra att äta i vinter.

Vildsvinen har kommit tillbaka

Så här ser vår gräsmatta ut nu. Natten till i tisdags kom vildsvinen tillbaka. Vi hade ett mindre besök i våras men det var bara ett par kvadratmeter som bökades upp då. Nu är det många.

När vildsvinen bökat är det som en illa plöjd åker.

Fastighetsägaren har nu satt upp ett lågt elstängsel runt gräsmattan, och sedan dess har de inte återkommit. Hoppas vi slipper dem nu.

Det är många vildsvin i rörelse här. De flesta grannar som inte har elstängsel har haft dem i trädgården nu.

För två år sedan hade vi dem här varenda natt i ett par månader.

Skogens röda guld

Skogens gula guld är kantarellerna. De lyser här och där i mossan fortfarande. Idag hittade jag så många att det blir en laddning till frysen också.

Men skogens röda guld, det är lingonen. I år finns det en hel del och jag har plockat både här hemmavid och utanför Holsby när jag varit där. Inte så mycket åt gången, oftast två-tre liter.

I måndags plockade jag drygt tre liter och kokade lingonsylt igår.

Det blev fyra burkar i varierande storlek.

I eftermiddag var jag i skogen igen och hittade både kantareller och lite kvarblivna blåbär. 1,2 liter. Blåbären är på gränsen till övermogna så jag blandade dem med lite lingon och äppelbitar för att få bättre smak och konsistens. Och gott blev det!

Det blev tre mindre burkar.

Jag vet inte hur många burkar sylt av olika slag jag har i frysen just nu, för det är så mycket annat där också. Men varje vinter brukar jag frosta av, och sortera innehållet. Men vi ska nog klara oss ett år. Och kanske blir det lite mer lingon i höst.