januari 2014 – Tankarnas hotell

Hemlagad mat till fåglarna

I helgen träffade jag ornitologen Mathias Näslund i Västervik för att prata om räkningen av vinterfåglar. Dagen innan hade jag sett min tidigare arbetskamrat Rebecka Fogelmarcks bild på Instagram med hemlagad fågelmat. Med Mathias pratade jag också om att mata småfåglarna nu under vintern, hur viktigt det är för de små liven.

Rebecka har skrivit en artikel om detta för TT, där hon arbetar numera.

Inspirerad av Rebecka har jag nu gjort hemlagad fågelmat. Gör så här:

Smält ett paket kokosfett. Jag satte det i ett tråg i ugnen när jag ändå värmde upp den för att baka, men det går förstås lika bra att smälta på spisen.

Rör ner havregryn, nötter, solrosfrön, överblivna bär från frysen eller något annat lämpligt till fåglarna. Hur mycket är svårt att säga, det får du känna dig fram till. Jag hade bara i havregryn och jordnötter (osaltade).

Bryt av svavlet på några tändstickor eller andra små pinnar och knyt ett snöre om. Pinnen ska fungera som ankare inne i fettklumpen. Snöret ska vara tillräckligt långt för att hänga fettklumpen i ett träd.

Häll upp av smeten i en plastmugg (eller någon annan mindre behållare), i med snörankaret så att snörändarna sticker upp och i med lite mer smet. Använder du plastmuggar kan du återanvända dem nästa gång för fettet gör att klumpen lätt släpper från muggen.

Sätt de fyllda muggarna kallt, ute eller i kylen, så att fettet stelnar.

Ta upp fettklumpen ur behållaren. Häng upp i trädet.

Fåglarna verkar gilla maten. Tyvärr har jag ingen bild på det för vårt träd är för långt från huset för att jag ska kunna ta en bild från fönstret. Och ute flyger de iväg när jag närmar mig. Ni får lita på att det här fungerar.
Andra bloggar om: fågelmat, vinterfåglar, hemgjort

Vem ska nu ta mössen?

Du lille Emil, nu får du vila i din katthimmel efter nio fina år på jorden.

Aldrig trodde jag väl att jag skulle bli så fäst vid ett litet djur, som inte ens är mitt utan grannens.

Emil har varit en trogen mössfångare kring huset och som tillåtit oss att bo hos honom i hans revir. När hans matte varit bortrest har han kommit till oss för att få mat och en plats att sova och vila på, när han själv vill. Men för några dagar sedan blev han sjuk och fick lämna oss igår, med veterinärens hjälp. Ja, det är sorgligt och ledsamt.

Björkved till kakelugnen

Idag har jag huggit ett par lådor björkved.

Att hantera ved är en viktig sysselsättning för mig på vintern. Vi eldar i pannan för att få värme i huset och vi eldar i kakelugnarna för att det är trevligt men också för värmens skull. Varje år gör vi av med 25-28 kubikmeter ved, vilket ju är en hel del.

När den levererats ska den staplas, en del ska huggas och så ska det in i pannrummet och huset. Det gäller att ha ett system för hanteringen så att det fungerar smidigt.

I pannrummet har vi byggt ett par bås av lastpallar till pannveden. När ett bås är tomt tar vi från nästa och kan samtidigt fylla på i det nya. De två båsen rymmer tillsammans lite mer än en halv kubik tror jag. Det räcker 10-12 dagar när det är som kallast på vinter, eller drygt två veckor om temperaturen är runt nollan eller däröver. På sommaren eldar vi inte i pannan.

I de två kakelugnarna i vardagsrummet eldar vi bara med björkved, den finaste veden. Den brinner bra och ger mycket värme och så knastrar det så trevligt.

Björkveden får vi när vi köper pannved. Det är blandved där det ingår björkved. I en leverans på 15 kubikmeter kan det vara mellan en och tre kubik björkved. Björkveden sorterar jag undan. En hel del behöver huggas och är den svårhuggen får den gå till pannan.

De första åren här har vi nog snålat lite med björkvedseldandet men nu har vi blivit mer benägna att tända upp i kakelugnen på kvällen. Nu när jag jobbar hemma är det ju trevligt att sitta vid en sprakande brasa med datorn i knät.

För björkveden har jag ett mellanlagringssystem.

När den har torkat ute i vedskjulet över minst en sommar hugger jag efter hand vad vi behöver. Jag mellanlagrar den huggna björkveden i bananlådor i pannrummet, så att den är torr och fin när vi tar upp den i vardagsrummet och eldar med den. I pannrummet får det plats fyra bananlådor åt gången och det går nog åt ett par i veckan.

Den ved vi köper är avpassad för panneldning och det kan vara en hel del ganska stora vedträn. Vi kan elda med de stora men en del är alldeles för stora och behöver klyvas. Dessutom behöver vi mindre vedträn också, för att elden i pannan ska ta sig. Så det blir en hel del vedhuggning vintertid.

Tur att jag gillar att hugga ved. Kanske är det gammelgenerna från alla torparna i min släkt före mig som ger sig till känna.

Andra bloggar om: ved