Visserligen är det mer än ett halvår sedan jag bloggade men jag har nog inte slutat, det tror jag inte. Men året som gått blev så fyllt av annat så när databasen krånglade i somras kom jag av mig.
När det nu blivit årets sista dag borde jag summera året, men vad tjänar det till? Min far blev sjuk och dog, jag skrev en bok, jag passade mina barnbarn och jag jobbade. Och så var jag med om en massa annat också, så klart.
Det är nog bättre att blicka framåt. Även om det är mörka moln på himlen med en galen president där borta i väster så ser jag ändå strimmor av ljus. Framför allt är det mina barn och barnbarn som står för det ljuset.
Nyårslöften har jag aldrig avlagt, åtminstone inte på allvar. Det blir knappast så vid det här årsskiftet heller, men en intention eller kanske snarare ambition, har jag. Jag ska minska min konsumtion. Nyligen läste jag några artiklar på temat och tänkte också på det jag gjorde förrförra året. En av mina grannar berättade att hon antagit en utmaning från en kompis att inte köpa nya kläder under ett år framåt (förutom sådant som verkligen behövs). ”Jag är med på det” sa jag genast. Det följde jag och det blev en bra tankeställare.
2018 ska jag försöka dra det ett steg längre, så att det inte bara gäller kläder. Jag ska bara handla sådant jag verkligen behöver, som att ersätta något som går sönder och som jag verkligen använder. Böcker gör jag ett undantag för men för varje nyköpt bok ska jag ge bort eller sälja en bok jag redan läst (jag säljer på Bokbörsen). Dessutom gör jag undantag för presenter till mina barnbarn. Mina barn får mest sådant jag tillverkar själv.
Vi får se hur det går. 2018 är snart här.
Har lite sådana tankar också. Att inte köpa det jag inte behöver. Eller rättare sagt, Inga nya kläder…gå se hur länge det kan hålla. Jag gillar ju kläder…men har så mycket. Böcker? Jag köper bara pocket. Lämnar in till Återbruk då det blir för många i hyllan. Framåtsiktande…jag har i alla fall slutat att oroa mig för all världens dårar och dårskaper. Det gör ju att man kan se framåt med viss tillförsikt. Önskar dej ett fint 2018. Anna-Lena
Anna-Lena, jag önskar dig detsamma! Vi får göra bokslut om ett år och se hur vi lyckats.
Var och en kan börja med sig själv, kanske påverkar vi någon annan. Helt klart så måste konsumtionen ned, det tror jag vi alla är medvetna om, så visst är det lika bra att börja nu! Jag har också tänkt så, köpa så litet som möjligt… Ekonomiskt, mindre fulla garderober och förråd. Bara fördelar! Konstigt det ska vara så svårt att sluta handla onödiga prylar!
God fortsättning till dig Eva!
Mia, visst är det så. Jag tror att vi på något sätt känner att vi förverkligar oss själva genom våra saker. Ett hem med smakfull inredning säger något om den som äger hemmet, precis som många gärna vill visa upp en fin bil eller något annat. Själv har jag länge känt att sakerna tynger mig i stället.
Tack detsamma!