I helgen har vi varit riktigt duktiga. Stadsvåningen är nu i stort sett i ordning. Möblerna är ihopsatta, sängen har fått en nyköpt madrass och till och med gardinera är uppsatta. I skåpen står rad på rad av nydiskade glas, muggar och tallrikar. TV:n är installerad och visar säkert massor med kanaler bara vi får dit fjärrkontrollen också och kan börja zappa.
(Iphonebild. Nej det är inte udda gardiner utan ett stort fönster med ett gardinpar fördelat på ömse sidor och en annan gardin i mitten.)
Det är så fint i vår lilla etta, nu innan vi stökat till, dragit in grus och dammråttorna börjat samlas. Men de kommer väl tids nog. Vi dröjde oss kvar en stund men sedan blev hungern för stark. Efter en sådan här helg belönade vi oss med kinamat på restaurang China i samma hus som VT.
Det känns så tryggt att gå dit. Så vitt jag kan minnas ser det likadant ut där som när jag flyttade till stan 1981. Då jobbade jag på Västerviks-Demokraten (numera Nyheterna) och vi gick ofta på China och åt lunch. Då kostade dagens lunch 22 kronor, idag tror jag att det är 65 eller 69 kr eller något sådant.
Jag uppskattar att det är sig likt, en trygg punkt i vardagslivet. 
Säkert har någon renovering gjorts, kanske vid ägarbyten, men i princip är det likadant. Lampan i taket är densamma och jag tror att det varit samma turkosa färg på fönsterkarmarna hela tiden.
