Arbetarnas egen högtidsdag har jag förstås hållit i helgd idag. Inte gjort något lönearbete, och gnolat på Internationalen när jag grävt i vårt nya potatisland. I dessa tider är det ju lätt att glömma bort varför vi firar Första maj, varför det är en röd dag i almanackan, en ledig dag för väldigt många.
Eller har Första maj spelat ut sin roll? Borde det vara en vanlig arbetsdag i stället? Eller vill vi bara vara lediga utan att tänka på orsaken?
Jag har också tänkt på boken ”Saknar bildning” av Hans Lagerberg. 1980 kom den ut och jag läste den då, och kommer säkert att läsa om den en dag. I dokumentärromanens form berättar han arbetarrörelsens historia, och han gör det väldigt bra. När jag läste den förstod jag så mycket mer av vad som hänt och varför.
Där jag växte upp, flera mil längre söderut i Sverige, var det inte ovanligt att man satte potatisen på första maj, om det var en varm vår. För hundra år sedan fanns det nog många arbetare som gick hem eller till kolonilotten efter demonstrationståg och möte, och grävde potatislandet eller satte sin potatis på första maj.
