De senaste kvällarna har jag kopplat av med en deckare, Sue Graftons R is for Ricochet. Den är lite ovanlig, faktiskt, av två skäl: ingen dödas, och den utspelar sig 1987 trots att den är skriven 2004. Ond bråd död är ju det vanliga i deckare. Här handlar det i stället om ekonomisk brottslighet, att tvätta stora mängder svarta pengar.
Den är helt OK som avkoppling, och ungefär lika spännande som Sue Graftons böcker brukar vara. Jag har inte läst alla så jag vet inte om den här är "snällare" än vanligt, eller om hon numera lagt morden åt sidan.
Det här är hennes 18:e bok om Kinsey Millhone och kanske kommer hon aldrig att låta henne åldras in i vår tid utan behålla henne på 80-talet, där hon började. De flesta deckarförfattare gör ju inte så, utan skriver i nutid.
—
11 408 steg idag.