Snart ska förstås en efterträdare till den avgångna handelsministern Maria Borelius utses. Vem kan det bli? Vem det kan tänkas bli som person har jag ingen aning om, utan undrar snarare hur den personen är som både pallar för trycket och som är villig att ta emot ämbetet. Finns det en så oförvitlig person, utan lik i garderoben, och som samtidigt lockas av makten tillräckligt mycket för att tacka ja? Eftersom makt ofta korrumperar kan det kanske vara svårt att hitta någon som befinner sig tillräckligt högt upp i hierarkin och samtidigt inte riskerar att ertappas för felsteg.
Reinfeldt talade ju om "drevet" i Ekots intervju, den mediegranskning som ibland får högt uppsatta personer att lämna sina ämbeten när de blir alltför hårt ansatta. Man kan ju undra vem som vill bli politiker i denna situation, och utsätta sig för sådana risker. Hur ska man vara för att undslippa "drevet"? Riskerar vi att på utsatta nyckelposter, som ministerposter, få politiker som i övrigt inte klarar sig eftersom de som är politiskt kvalificerade inte pallar för medietrycket eller vill utsätta sig för det?
Borde media och bloggare därför avstå från att kritiskt granska och komma med obehagliga avslöjanden? Nej, absolut inte, tycker jag. Att företräda väljarna och företräda ett land, som en minister gör, är en så viktig post att den måste innehas av någon som har någorlunda rent mjöl i påsen. Inte någon som konsekvent och systematiskat fifflat och brutit mot lagar, även om det är skattelagar och andra lagar som man av ideologiska skäl kan opponera sig mot. I stället är det troligen en annan sorts politiker som behövs, sådana som inte lever sina skyddade överklassliv utan kontakt med vanligt folks vardag, och utan förståelse för de villkor som gäller generellt för oss alla i Sverige.
I dag är det allmänheten via media och bloggar som till stor del påverkar politiken. Generellt tror jag att vi är betydligt mer engagerade samhällsmedborgare i dagens postmoderna samhälle än för ett par generationer sedan, när respekten för överheten var mer utbredd i folklagren. Men det ger också ett samhälle präglat av kortsiktighet och snabba svängningar, så som vi har sett den gångna veckan.
Därmed inte sagt att alla är upplysta och engagerade medborgare. Väldigt många bryr sig nog inte på djupet om vem som är minister, bara det inte är folk som fifflar och bryter mot lagen. Hela den här affären med handelsministern har väl snarare spätt på politikerföraktet än minskat det, även sedan hon nu avgått.
Andra bloggar om: ministeravgång, Borelius, mediedrevet
Kloka tankar!
Jag har själv funderat och i viss mån beundrat dem som varit redo att ta en plats i politiken och bli medias byte på ett flertal sätt. Grundkravet är självklart att man föregår med gott exempel och som du uttrycker det ”lik i lasten” eller var det garderoben…? :-)
Annars kan man ju lika gärna ge upp idén för det kan man ju räkna ut med lilltån att det kommer att uppdagas förr eller senare.
Det var lika klokt av Maria B att avgå som det är naivt av den andra ”lik”-kvinnan att envist sitta kvar…Återstår bara att se hur länge det kan fortgå.
Ja, nog tror jag att kulturministern också avgår snart. Eller så inser hon inte vad politiken kräver.
Bra Skrivet.
För oss fotfolk är det bara att betala de avgifter som vi ”gemensamt” beslutat via våra valda ombud. Om överheten som förr i tiden ”tog för sig” kan jag kanske förstå.
Men att våga låta bli/eller tycka att TV programmen är så dåliga att jag därför skall slippa betala ex de avgifter förstår inte jag. Skulle helst slippa betala el- tv- fösäkrings- avgifter m.m., skatter och skatter på skatter. Varför blir en del så rika på några år medan vi fotfolk står och stampar på samma ställe? Tänk om den breda massan skulle sluta att betala alla de avgifter vi blir ålagda.
Det är tydligen många i överklassen som fuskar och därför kan sätta sig över beslut tagna i ”demokratisk” ordning.
Hur skulle det då gå för de som ”sätter” sig över gemensamma beslut?
Hasse W
Nej, så klart kan man inte själv välja att bryta mot vissa lagar av ideologiska skäl.
Är du medborgare i ett land har du att följa dess lagar. Opponera sig mot dem får man göra i politiska forum. Det kan ju moderaterna som inte vill betala tv-licens också göra, via sitt parti.
Den där inställningen att sätta sig över de lagar och normer som gäller för alla, det är något jag blir väldigt irriterad på. Samtidigt som dessa som gör det, är dem som ska stifta lagar för oss alla, som t ex Maria Borelius (innan hon avgick).
Klart man kan bryta lagar av idiologiska skäl, moderater har all anledning till och göra det med tanke på vad SVT gjorde förra valet.
Att ha svart hemhjälp är dessutom gynsamt för landet. Ofta är det unga personer som inte kommit in i systemet eller så är det invandrare som inte får jobb. Skall de gå hemma och tryckas ner i detta utanförskap eller hjälpa andra stressade personer med deras hem.
Problemet är inte att folk fifflar, problemet är att sverige skapat ett system som är omöjligt och följa eller absurt när det gäller och tillfredställa människors behov.
man borde anpassa lagar efter människors välmående, inte politikers behov av att framstå som jultomtar när de berättar om vad de ”delar ut” i bidrag men råkar.. glömma att de hämtat in det i skatt
Jag instämmer med övriga kommentarer och ditt inlägg. Inte kan media klandras för att de skriver och granskar (är ju deras uppgift) om folk som smiter från skatter och avgifter. Dessutom undrar jag vad de andra tre partiledarna som ingår i regeringen har för åsikt i frågan. Att Reinfeldt är kluven i frågan har redan framgått. Situationen är borde vara ganska pinsam för dem med tanke på att de skulle ta tag i fusket!
Mia
Mia, visst är det pinsamt för alliansen, det har jag också tänkt på. I mitt förra inlägg citerade jag Lars Ohly i en intervju i Fokus där han tänkte den tanken också: ”Överklassens brott är alltså inte så allvarliga, men andras brottslighet ska bekämpas stenhårt”.
/Eva
Till Gosh: Det kan inte vara gynnsamt för den svarta hemhjälpen att få dåligt betalt, ingen pensionsavsättning, ingen anställningstrygghet och ingen arbetsskadeförsäkring, för att nämna något av det som den blir bestulen på som jobbar svart.
Den som vill anlita hjälp i hemmet ska förstås betala full lön, arbetsgivaravgift och ta sitt arbetsgivaransvar. Den som inte anser sig ha råd med det får väl avstå. Inte kan jag kräva att tandläkaren ska laga mina tänder svart bara för att jag inte ”har råd” att betala det fulla priset. Det finns ingen anledning att arbete i hemmet ska vara ett undantag.
Om man ska anpassa lagarna efter folks behov av välmående då skulle ju knappast a-kassersättningen minskas, eftersom det inte gynnar de arbetslösas välmående. Jag tror att det bara kommer att öka kravet på att fler ska ta dåligt betalda jobb som de knappt kan försörja sig på, medan andra skor sig på dem. Det blir då legitimt att sänka lönerna på vissa jobb för att de arbetslösa ändå tvingas att ta dem. Och klassklyftorna bara ökar, det som svartjobben nu bidrar till.