Klass mot klass

”Hålla av, hålla på, hålla ihop, hålla igång, hålla isär och hålla ut”. Så beskriver en av de 15 kvinnor sin mors roll i boken ”Tala om klass”. Boken är en antologi sammanställd av Susanna Alakoski och Karin Nielsen.

De 15 kvinnorna är alla klassresenärer, underifrån och upp. I dag är de i medelåldern och äldre, födda mellan 1931 och 1975, och har höjt sig över sin klass genom utbildning och arbete. De berättar om sin bakgrund och sitt ursprung, om sina förebilder och vad som fått dem att ta steget. I dag är flera av dem väletablerade, ja till och med nationellt välkända ansikten i den kulturella, akademiska och politiska sfären.

Att göra en klassresa är förstås inte en oproblematisk situation. Som klassresenär står man med benen i två olika läger, och ingenstans hör man hemma. Borgerlighetens ideal har inte inplanterats från barndomen och klassresenären har inte den tysta kunskap som ”de andra” har, de som är födda in i medel- och överklassen.Det skapar osäkerhet och tvivel, men ger också styrka. Man tvingas stå på egna ben och lita till sig själv, för den som inte gjort resan kan inte förstå vad den innebär.

De 15 berättelserna är sinsemellan mycket olika men i varje finns något som varje klassresenär kan känna igen sig i och aha-upplevelserna flödar när jag läser. Det ger nytt mod att läsa om att andra upplever samma svårigheter och har samma reflektioner som jag.

Idag, med en återkommande pigdebatt och ökande sociala motsättningar, är klassbegreppet på väg tillbaka och kommer alla gånger att lyftas fram i ljuset igen. Då är det viktigt att förstå vad klassamhället för med sig för den enskilde, och om det berättar en sådan här bok.

Boken är också en ytterst intressant samhällskildring av 1900-talets historia. De allra flesta kvinnorna prisar den utbildningspolitik vi haft i Sverige som inneburit att alla fått möjlighet till högre studier, och de strävsamma mödrar som lyft fram sina barn med uppoffringar och uppmuntran i svåra tider.