Författare: Eva

Kiwano

Detta är en kiwano. kiwano.jpgDet lärde jag mig igår. Jag var och handlade i kvartersbutiken och såg den här och blev sugen på att prova. Jag hade ingen aning om vad det var, men visst ser den god ut? Jag trodde det var ett kaktusfikon för det stod det på en skylt på korgen där den låg, men den hade väl hamnat fel. Hur ett kaktursfikon ser ut vet jag förstås inte heller.

När jag skulle betala blev jag ganska överraskad också. Den kostade nämligen 25 kr.  25 kronor för en frukt!! Det klart att det kostar att frakta hit den, men då skulle väl ananas och bananer vara lika dyra. Eftersom den var så dyr hade jag förstås höga förväntningar på smaken också. Tyvärr besannades de inte. Fruktköttet består av en grönaktig gele med massor av kärnor. Helt OK, lite som gurka, men absolut ingen smaksensation. Jag gillar annars frukter som är lite syrliga och friska i smaken, men den här är inte värd sitt pris, annat än som en rar frukt.

Enkätsvar 6

Lite mer statistik från enkätens hittills 176 svar:

80 procent bor i stan och resten på landet.

96 procent har bredband och resten modem.

45 procent använder huvudsakligen mailinglista för att hålla kontakt med sina nätvänner. Övriga sätt är icq och messenger 19 procent, diskussionsforum/gästbok 10 procent, community 9 procent, blogg 7 procent, annat 7 procent och chatt 3 procent.  

Medeltal antal timmar per vecka man ägnar åt kommunikation med nätvänner: 10 timmar.

81 procent svarar ja på frågan om de flesta av nätvännerna känner till identitet, familjeförhållanden och sysselsättning. 

Enkätsvar 5, med mera

En lägesrapport: Varje morgon numera är det enkätens status jag kollar det första jag gör när jag startat datorn. Förr var det mailen. Jag är så nyfiken på om det ramlat in några svar under natten. Det har det. Just nu är antalet svar uppe i 176. Och nästan alla berättar. Hur ska jag kunna förvalta detta förtroende så att jag verkligen tar till vara dem? Räcker en C-uppsats? Kanske kan jag dela upp det och skriva även D-uppsatsen på detta?

Enkätverktyget jag använder kommer härifrån (ej aktuell länk är borttagen 2016, ny länk) och är fantastiskt bra! Det är ett open sourceverktyg och väldigt lätt att använda när det väl installerats. Jag kan gå in i svaren och snabbt få fram all möjlig statistik. Det jag ser nu är att medelåldern sjunker lite, från 40,7 år vid cirka 100 svar till 39,4 år nu. Andelen män som svarar är ganska konstant på 12-13 procent.  Men jag kan också gå in och se kombinationer av svar, t ex hur alla över 30 år har svarat på en viss fråga, eller hur de som har modem svarar osv. Det underlättar mycket att det är så lättanvänt.

Hela den här veckan är jag tjänstledig för studier. Eftersom jag är nattmänniska blir det sena nätter och sena mornar. Så trots att det länge varit förmiddag har jag nyss ätit frukost, efter morgonläsningen.

Idag ska jag skriva färdigt rapporten om vårt fältarbete, en uppgift vi jobbar med denna och förra veckan. Vi ska kartlägga en verksamhet som har anknytning till invandrare, och jag valde SFI. Därför har jag kollat statistik, läst in mig på nyhetsartiklar och en rapport från Skolverket och gjort en intervju med rektorn på KomVux. Idag ska jag formulera frågeställning och syfte och det kräver noggrannhet och eftertanke, även om jag har den uttänkt.

Språkpolis

Att skriva språkligt korrekt är givet tycker jag, oavsett om jag bloggar eller skriver tidningsartiklar eller uppsats. Igår när jag läste i Easy Pieces blogg läste jag inlägget om tack vare/på grund av, där jag helt håller med. Andra brott mot språkriktigheten som är vanligt förekommande är före/innan där många har svårt att skilja på hur de ska användas. Det heter "före sommaren" men "innan sommaren kommer". 

I morse läste jag i en tidning där en kvinna skriver "tillhör du en av de som…". Det borde stått "är du en av dem som…" eller "tillhör du gruppen som…".

Här om dagen hade vi en diskussion på jobbet varför det ska vara stockholmare med gement s men Stockholmsvår med versalt S. På VT har vi fått lära oss att vi ska skriva Västerviksbo med versalt V trots att det enligt språkreglerna ska vara gement v. Regeln är att om ett egennamn (som Stockholm eller Västervik) används i ett sammansatt ord och det sammansatta ordet är ett självständigt ord, då ska det vara versalt S. Och ordet -bo i det sammansatta ordet Västerviksbo är inget självständigt ord. Det finns ju inget som heter "bo" i betydelsen "människa som bor" utan bara "boende". Men det använder vi ju inte.

Trots att jag i 25 år försörjt mig på att skriva är jag ingen hejare på grammatik. Jag läste aldrig tyska utan franska och den franska grammatiken, så vitt jag minns den, handlade mest om alla olika böjningar av verb.  Och när vi läste svensk grammatik i grundskolan, då var jag inte särskilt uppmärksam. Men skriva korrekt, det kan man lära sig ändå. De gånger jag känner mig osäker så finns ju akademins ordlista, och är det svåra fall så har jag kollat på TT:s språksida och på Svenska Språknämndens hemsida.

Särskrivningar är ett ondskefullt kapitel för sig. Ett av de bästa exemplen jag lärt mig för att påvisa problemet med särskrivningar det är detta: "en lång hårig sjuk sköterska" kontra "en långhårig sjuksköterska". Vilken skillnad det blir i betydelse när man skriver korrekt!

Mammagenen

Är det någon urgammal mammagen eller bara vår uppfostran och kultur som gör att mammor till vuxna barn bakar godsaker till dem? Nu sitter vi med kaffe och äppelpaj, en paj som min sambos mamma bakat idag. Underbart läcker, massor med goda kalorier…

Och jag i min tur, jag bakar muffins när barna kommer hem, och skickade den hembakade favoritkladdkakan till Arvid när han fyllde år i London förra året. (Jag skickade den med grannen som flög dit dagen före födelsedagen så han fick den relativt nybakad.) Trots att jag vet att båda pojkarna, och deras sambor, är minst lika skickliga som jag i köket.

Men inför både min sambos drygt 70-åriga mors bakverk och inför min egen mors blir jag barn igen, trots min 50+ år.

Synpunkter på enkäten

Jag har fått en del intressanta synpunkter på enkäten, bl a från Easy Pieces som ifrågasätter mina frågor och svar och tillvägagångssättet. Det är väldigt värdefulla synpunkter och jag är imponerad och tacksam för att någon tar sig så mycket tid att reflektera över mitt arbete. Jag har nu också uppdaterat enkätens startsida med ytterligare förtydliganden, tack vare de synpunkter jag fått.

Att ställa bra frågor och hitta bra svarsalternativ är aldrig lätt, och det finns nog ingen variant som är perfekt och känns rätt för alla som svarar. Jag har stött och blött de här frågorna en hel del det senaste halvåret och låtit flera av mina "nätvänner" titta på dem och komma med synpunkter. Utifrån detta har jag till slut stannat för de frågor och svar som nu finns i enkäten.
Jag tar med mig de synpunkter jag fått när jag ska skriva min uppsats.
Anledningen till att enkäten sker via nätet är förstås att min målgrupp är avgränsad till dem som är aktiva på nätet och har sociala kontakter där. Jag är alltså inte intresserad av att fråga dem som inte har kontakter via nätet för att jämföra med utan bara få veta mer om betydelsen av de kontakter som uppstått och fortgår på nätet.

Paul Auster

Kvart i nio vaknade jag i morse och tänkte att jag ligger och läser en stund. Igår kväll började jag på Paul Austers nya bok "Dårskaper i Brooklyn" som kommer ut på tisdag (alltså en recensionsbok). Och den är så himla bra så plötsligt var klockan halvett och jag hade läst färdigt. Vid halvelva tänkte jag "nu borde jag väl snart gå upp" men jag gör väl som jag vill när jag är ensam hemma. Jag kunde inte sluta läsa, berättelsen bara grep tag i mig och släppte inte taget. Det han gör så bra är att han berättar en dramatisk historia som om det vore vardagshändelser. Oftast är det ju tvärtom i stället.

Detektivarbete på nätet

Jag sitter och letar litteratur till min uppsats och allting finnn ju i datorn, eller snarare ute i det stora nätverket där vi alla rör oss numera. Det jag letar efter nu är uppsatser, avhandlingar och vetenskapliga artiklar om socialt umgänge på nätet. Det känns som att det finns hur många som helst, och det finns få när jag verkligen avgränsar sökandet. Massor med människor har forskat om våra vanor på nätet och framför allt kring identitetsskapande på nätet. Men få verkar ha ägnat sig åt att undersöka hur vi skapar och upprätthåller kontakt via nätet. En som jag hittat är Antonina Domenica Bambina som doktorerat på Columbia University i New York i år på en avhandling med titeln "Understanding online social support" och det verkar ju intressant för mig. Men jag kan inte komma åt den för att se vad den egentligen innehåller. Efter en hel del letande har jag nästan lyckats hitta henne på nätet och ska försöka få kontakt och fråga om hon publicerat något som är åtkomligt på nätet. Hon var svår att hitta men till slut kom jag till en sida på Columbia University med en del av hennes tal från promoveringen och där nämner hon att hon nu bor i Reading i England där maken är gästforskare och honom har jag hittat, plus en hemadress. Så det ska väl gå att etablera kontakt.

Ja, det är ganska fantastiskt med cyberspace 

Enkätsvar 4

Nulägesrapport: 125 enkätsvar hittills. Det är drygt 20 per dag. Enkäten ska ligga ute 20 dagar till, vilket teoretiskt alltså skulle kunna innebära 400 svar till.

Det som är mest fantastiskt är alla dessa berättelser jag får i de fyra frågorna med öppna svar. Människor som berättar för mig om sina liv, om hur de ser på vänskap IRL och på nätet, om betydelsen av vänner och känslan av gemenskap. Jag blir riktigt rörd när jag läser en del av svaren.

Detta måste jag handskas varsamt med och samtidigt använda fullt ut till något riktigt bra. Än har jag inte börjat strukturera uppsatsen utan har bara valt ämne. Jag vet ju vad jag vill skriva om, men inte riktigt hur. Det ska bli spännande.