Författare: Eva

Studier till våren

Idag är jag både glad och lite rädd. Jag har begärt, och fått beviljat, 75 procents tjänstledighet för studier till våren. Det tackar jag för. Men jag måste trolla lite för att få ekonomin att gå ihop. Och tänk om jag inte klarar ut det? Om jag inte blir godkänd? Har jag kastat mina besparingar i sjön då?

Jag har i alla fall bestämt mig för att söka till magisterkursen i sociologi både i Växjö och i Linköping. Kommer jag in i Linköping så vore det bäst, eftersom det är betydligt närmare och föreläsningsperioden är under vintertiden i början av terminen.

Bilnycklar 3

Äntligen! Jag blev så glad idag när jag kom hem från jobbet och såg posten. Ett tjock kuvert. Och i det låg mina bilnycklar. Jag trodde knappt det var sant.

Nej, det är inte Posten som så snabbt reagerat på min reklamation.  Nycklarna hade skickats i en liten plastpåse med ett id-nr plus företagets namn som gjort dem inklusive adress, Nyckelkopia AB i Mariefred. Och tack vare det har de skickats tillbaka dit när de hittats på postterminalen i Näsjö. Och firman i Mariefred kunde i sin tur skicka dem till mig. Så smart! Så bra!

I nästa vecka tar jag med mig dem till bilfirman i Växjö som ska synka ihop dem med min bils lås och larm. Och sedan har jag två extraycklar. Men jag ska aldrig mer tappa en bilnyckel…

Bok om kurder

Igår läste jag ut Dilsa Demirbag-Stens bok "Stamtavlor". Himla bra är den. Hon är kurd och kom till Sverige 1976 med sin familj (jag såg idag på nätet någonstans att hon är syster till Dilba). I boken berättar hon om livet som kurd i Turkiet och släktingar och vänner där. Hon berättar om traditioner och varför s k hedersmord begås. Det finns inte mycket som verkar bra i unga kurdiska kvinnors liv, utan det är mest hot, våld, förnedring, slit och fattigdom. Ändå skriver hon mycket om kärlek, framför allt sin älskade mormor. Väldigt bra och läsvärt.

Energi

En dag i januari halkade jag omkull på en isfläck under stupröret på huset där jag bor. Jag slog sönder mina jeans på knäet så det blev en reva och blodvite uppstod. Jeansen tvättade jag och sedan har de legat i högen med sånt där som ska lagas vid tillfälle. Jag är inte av den generationen som går omkring med trasiga jeans. Men nu är de lagade, och riktigt bra blev det. Med detsamma jag kom hem från jobbet ikväll satte jag mig vid symaskinen. Det är bara att se till att det blir gjort helt enkelt. Jag gjorde också en ändring i halsen på en tunika som legat ett tag. Nu känner jag mig riktigt pigg, faktiskt.

Bilnycklar 2

Idag har följande hänt i fallet med mina bilnycklar:

1. Jag har fått veta att nycklarna inte finns på Posten i Västervik utan troligen ligger i Nässjö där sorteringen av post från Linköping sker. Därför har jag gjort en reklamation hos Postens stora kundtjänst. Den kan ta flera dagar att åtgärda, och jag kommer att få besked per brev, oavsett om nycklarna hittas eller inte.

2. Jag ringde verkstadsfirman i Linköping och fick veta att de nycklar som skickats inte går att använda för att starta eller köra bilen med. För att göra det måste de synkas ihop med låset på bilen, och det är det som ska jag ska göra när jag fått dem. Hittas inte nycklarna har jag ett muntligt löfte om att "då får vi ordna det på något sätt".

Så nu hoppas jag bara att nycklarna kommer tillrätta så att jag kan få ordning på mitt liv.

 

Bilnycklar

Jag tror jag blir galen! Jag tappade ju bilnyckeln förra helgen i en toalett inne i Småland. För att få nya fick jag beställa från en firma i Linköping, som är den närmaste serviceverkstan för vårt bilmärke. Därifrån skulle de skicka nycklarna till mig och sedan kan jag ta med dem till Växjö och få dem anpassade till larmet i min bil. Idag kom brevet från Linköping, men bara med en räkning i och inga nycklar! Det var till hälften uppsprättat så nycklarna har antingen ramlat ur eller plockats ur. Bilverkstan hade skickat nycklarna i ett vanligt papperskuvert.
Jag kom hem från Växjö tio i 6 ikväll och såg brevet och hann ringa posten här i Västervik men den jag pratade med kan ju inget göra ikväll. I morgon ska hon ringa mig. Det känns olustigt att någon annan än jag kanske har nycklarna.

Kyrkovalet

Nej, jag har inte röstat i kyrkovalet idag för jag är inte medlem i svenska kyrkan. Men jag jobbar idag och har varit till en vallokal tillsammans med fotografen och skriver om kyrkovalet till morgondagens tidning. Och det var köer! Rekordmånga röstar! Alla vi pratade med sa att de röstar för att inte extrempartierna ska komma in i kyrkan.

Det inger hopp när folk går man ur huse för en sådan sak.

Äntligen höst

Nu har vi haft sommar så länge så nu får det gärna bli höst.

Jag gillar hösten, och framför allt början på hösten som nu. Det känns som att jag går in i en kreativ och produktiv fas nu, jag sätter igång med saker och det känns lätt. Hösten är en bra tid att starta projekt av olika slag.

Jo, det är fint. Och så gillar jag sådana här lite kyligare men friska dagar, som idag, det känns klart och rent, och inte så kvalmigt.

Brakförlust

Nyss fick jag veta på telefon av sambon att BK Dominos farmarlag gjort två riktiga brakförluster i dagens matcher. De spelade i Partille och i Lerum, och motståndarna var uppenbarligen bättre.

BK betyder bowlingklubben.

När jag sa till honom att "det är ju bara på lek" så får jag förstås veta att det här är blodigt allvar. Och det är det väl när man utövar sporter och tävlingsidrotter antar jag. När jag gick i skolan på stenåldern, då hette det lek och idrott på schemat, sedan blev det gymnastik. Men med tanke på alla de pengar som sporten hanterar och all den alkohol som flödar i tävlingssammanhang, för att fira vinster eller trösta sig efter förluster, så visst är det på blodigt allvar.

Fartdårar

Jag hatar fartdårar. Idag kunde jag blivit påkörd bakifrån av en som kom i våldsam fart när jag åkte hem från Växjö. När han (för det var det säkert, det var en röd låg sportbil) kom ifatt mig bakifrån på en 90-väg blinkade han med helljuset några gånger, antagligen för att tala om för mig att "här kommer jag och kör fort så akta dig bara" och sedan svepte han förbi mig tätt utmed sidan. Det kändes som han höll 150 km/h minst, men det är svårt att avgöra. Jag blir så arg på sådana, riskera både sitt eget och andras liv!