Studier i höst

Åh, vad segt det är när det är sommar… Det är som om värmen gör att man förlorar tempo. Fast idag har det inte varit så varmt, bara 22-24 grader. Och någon skur emellanåt.

I fredags fick jag mitt antagningsbesked att jag kommit in på sociologin 41-60 poäng i Växjö i höst. Det är heltidsstudier och jag ska vara tjänstledig på halvtid, på föreläsningsdagarna, och åka dit då. det blir under september och oktober. Resten av terminen är en 10-poängsuppsats, C-uppsatsen, som jag ska skriva hemma. Jag räknar med att det ska gå lika bra som under de senaste fyra årens studier på halvfart.

Jag är inte riktigt klar med förra läsårets D-uppsats. Tre saker ska justeras för att det ska bli VG, varav två är gjorda. Det är det där allra lilla sista nu som tar emot så mycket… Men den ska vara inlämnad och klar innan jag börjar sociologin i höst, det ska den bara.

Hetta

Det är för varmt för att blogga…

Värmen håller i sig här i Västervik. Igår hade vi varmast i landet med +33 grader enligt SMHI, i Gladhammar som ligger en mil utanför stan och där det finns en väderstation.
En läsare ringde till oss på tidningen i eftermiddag och berättade att hon hade +38 vid sin norra gavel, i skuggan och dit solen inte nått över huvud taget under dagen.
Nu, kl tio i elva, har jag +22,3 i mörkret ute på balkongen.

Krämporna kommer för tidigt

Ska man behöva ha gumkrämpor i min ålder, nyss fyllda 50? Jag tycker inte det. I morgon bitti ska jag till doktorn och kanske få veta varför jag har så ont i höger fot och ben. Det har jag haft de senaste månaderna men nu börjar det bli så att jag har svårt att stödja på benet på morgonen eller om jag suttit ner länge. Inte bra alls.

Jag har faktiskt ingen aning om orsaken. Förra året fick jag en Bakercysta (tror jag det heter) på samma ben men den gick ju bort av sig själv precis som den skulle. Nu finns det en antydan till en likadan men det verkar inte rimligt med ett sådant samband.

Jag blir så irriterad över sådana här lite diffusa krämpor. Jag försöker äta sunt och håller konditionen med att t ex gå fram och tillbaka till jobbet varje dag.  Men vad hjälper det när man får ont ändå?

Förspilld kvinnokraft?

 

plunta1.jpgplunta2.jpgIkväll har jag hållit på med ett riktigt idiotprojekt: jag har sytt en plånbok. Två timmar tog det. Och bara för att jag är envis och ville visa att det går. Det finns egentligen ingen anledning alls att sy sin egen plånbok om man inte vill ha en alldeles speciell sort, till exempel vissa fack som inte finns på dem man köper eller om man vill ha en särskild design. Problemet är att det blir så knöligt eftersom det är små marginaler och många kanter och hörn. Därför är den inte helt rak, men det är bara millimeter som skiljer, så jag är relativt nöjd. Jag har sytt i svart manchester och gråblått galon, som kommer från en gammal väska, och som var för sig att tjocka material att sy i. Från väskan tog jag ett färdigt fack med dragkedja och flyttade över så att det blev ett myntfack. Den har ytterligare fyra fack, två för sedlar och kvitton och två för kontokort. Plånboken är fullt användbar och kanske kommer den till nytta någon dag men framför allt är den väl ett bevis på förspilld kvinnokraft. Fast jag lärde mig en hel del, bland annat att jag inte ska göra om det. :) Kanske kommer jag att sy någon mer slags pengaförvaring men då blir det en enkel börs, eller bara ett fodral för sedlar och kontokort, som sambon eventuellt vill ha ett. Alltså ett utan plats för mynt, för att vara så litet som möjligt. Mynten kan man ju stoppa i fickan.

Det var inga vidare bilder på den heller, lite mer skärpa hade varit OK:)  Fast kul var det att göra den.

 

Man har väl så roligt man gör sig… 

Hemsidesnickrande en sommarsöndag

vallmo1.jpgDet har varit en fin sommarsöndag idag. Min hjärna har varit upptagen av hemsidesnickrande en stor del av dagen och då fungerar inte något annat tänkande, jag går helt upp i det. Tack vare äldste sonen har jag nu lärt mig hur jag kan ha bättre koll på mina hemsidor. Min plan är att lära mig CSS på semestern längre fram i sommar, så att jag kan använda det i stället för att bara dra och släppa olika block på varje sida, som jag gör nu. Jag använder GoLive och den skapar en massa egna tabeller på sidorna, som plötsligt börjar leva sitt eget liv. Jag har aldrig fattat riktigt hur det går till, men det sker i alla fall. Så vitt jag förstår kan jag ha bättre kontroll genom att använda CSS, som fungerar som ett skal som jag stoppar in innehållet, om jag förstått det hela rätt.

Idag har jag uppdaterat fyra sidor om vad jag syr, och det ska bli mer om det längre fram.

Vi har också hunnit med en tur ut till stugan. Det är så fridfullt där och känns så rofyllt bara att stiga ur bilen när man kommit fram dit. Vallmon blommar och smultronen är på väg att bli röda. Salladen, dillen och persiljan är på tillväxt och tar sig bra och rabarbern är stor och fin. Vi har skördat en rejäl laddning rabarber och två pajer är nu färdiga. Resten ska vi göra kräm av och frysa in. Grejen är bara att komma ihåg till vintern det där man lade i frysen av sommarens skörd…

Syr

Hela dagen har jag sytt idag. Alltså klippt. mätt, sytt, strukit, sytt igen… Mitt i alltihop krånglade undertrådsspänningen men tack vare att jag hittade ett syforum på nätet klarade jag ut det också. Fantastiskt bra. All information finns på nätet. Eller…?

Det är längesedan jag sydde mer än ett par gardiner bara men förr om åren sydde jag mycket, både kläder till mig själv och till barnen. När jag var i tonåren sydde jag även kläder åt andra men också flera skolväskor och kassar, och på senare år har hag sytt ryggsäckar. Men en sådan tar så lång tid, en hel dag, så enda skälet till att göra det är att den ska vara olik alla andras. Och det är ju förstås det som gör att jag syr, oavsett vad det är.

Sommarlov

Det känns nästan som sommarlov nu när jag bara har jobbet att tänka på. Det lilla som är kvar på uppsatsen känns inte alls betungande.  Idag var det så skönt att komma hem från jobbet och fixa fika och bara gå ut på balkongen i sommarvärmen och inte känna att något alls pockar på uppmärksamhet.
Igår började jag läsa på en bok som heter "Rik på riktigt" och är skriven av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson som för flera år sedan startade webbsidan Frivillig Enkelhet. De tänker klokt, tycker jag.

Intressant bok

Igår och i morse tog jag lite timeout och läste en bok jag tänkt på ett tag, nämligen "Idéernas grotta" av José Carlos Somoza. Den kallas för kriminalroman på omslaget, men är enligt min mening lika mycket en filosofisk och psykologisk historia. Den har fått väldigt bra kritik och vunnit flera priser men jag är lite tveksam till den, eller snarare kluven. Den fängslade mig verkligen men efteråt känns det lite som "och…?" Vad vill författaren med sin bok? Förföra och gripa läsaren? Eller har den ett djupare budskap? Troligen både och.

Boken utspelar sig i antikens Aten där en elev vid Platons akademi mördas. Brottet utreds av av en Gåtornas Uttydare vid namn Herakles och historien dras in i dionysiska mysterier och filosofiska resonemang. Den har en metaberättelse, en översättare som i fotnoter kommenterar själva berättelsen, och som dras in i själva händelseförloppet och blir en del av berättelsen. Det är ett spännande berättarknep och även om det används då och då känns det ganska uppfriskande.

Boken rekommenderas för den som gillar det lite mystiska. Om du tycker om Dennis Lehanes "Patient 67" gillar du nog den här.

Städning

Idag har jag städat febrilt. Röjt i alla högar av papper, rapporter och böcker från uppsatsskrivandet. Två kassar blev det till pappersinsamlingen plus en halv kasse böcker och en kasse med källmaterial som ska sparas. Det senare åker ner i källarförrådet snart, så snart uppsatsen är helt klar.

Den senaste tiden har jag bara lagt saker ifrån mig här hemma, jag har inte gett mig tid att hålla ordning. Idag har jag röjt i köket, dammsugit, torkat, lagt på en ny matta och en nystruken sommarduk på bordet. Det känns i alla fall rent även om jag också borde tvättat fönstren och gjort rent bakom spisen. Men det får bli senare i sommar. Nu återstår att ta itu med alla tdningshögar på soffbordet, alla papper som ligger kvar på skrivbordet sedan jag sorterat bort studiepapperen. Något papperslöst samhälle lever jag definitivt inte i.

Bokutmaning

Jag antar utmaningen från AnnCatrin

Antal böcker jag äger: Omkring 1100 om jag räknar klumpvis med c:a 35 per hyllplan. När vi flyttade  förra året gav jag bort några kartonger, både till grannarna, till arbetskamrater och till Röda Korsets andrahandsförsäljning eftersom vi inte får plats med lika mycket i lägenheten, och inte heller orkade bära så mycket till slut. Det jag gav bort var mest deckare jag läst och en del äldre romaner.
Sedan står det några kartonger i källarförrådet också, men det vet jag inte hur många böcker det är. Kanske något hundratal. Det är böcker jag kanske ska göra mig av med. Får se…

Senaste boken jag läste: ”Fåglar utan vingar” av Louis de Bernières. En underbar berättelse om kärlek, vänskap, krig, våld och människors utsatta liv. Fantastisk. Den ska jag skriva recension om senast nu i helgen. 600 sidor tjock, men inte tråkig en sekund.

Senaste boken jag köpt: ”Kapten Corellis mandolin” av samma författare. Jag tyckte så mycket om ”Fåglar utan vingar” att jag också måste läsa den här, känner jag. Vi beställde på Adlibris i söndags och jag väntar bara på leverans. I samma paket ligger förhoppningsvis också en deckare ”Idéernas grotta” av José Carlos Somoza som jag vid något tillfälle läst om och sedan lagt i min varukorg på Adlibris, fast jag nu inte minns vad den handlar om. Båda två är pocketböcker för 37 respektive 40 kronor.

Fem böcker som betyder mycket för mig:
1.    ”Ödemarker” av Kim Barnes. Amerikansk författare i min ålder som delvis har samma bakgrund som jag. Hennes föräldrar är pingstvänner i de inre delarna av Idaho. När hon kom upp i tonåren lämnade hon hemmet i opposition mot föräldrarna. Boken är egentligen en biografi. Hon berättar om hur hon i tonåren kände sig begränsad av föräldrarnas livsstil. Som vuxen har hon försonats med sin familj. När jag hade läst boken (som kom ut i Sverige 1998) mailade jag till henne via förlaget i USA och hon svarade faktiskt. Vi hade en konversation ett tag om våra gemensamma beröringspunkter. Hon tyckte det var intressant at liknande förhållanden fanns här i Europa. För mig blev hennes bok viktig för den sade väldigt mycket om mig själv, och gav mig en bättre förståelse av mitt eget liv. I vintras läste jag hennes nästa bok, ”Hungry for the world” (den har inte översatts till svenska), där hon berättar mer om sitt vuxna liv.
2.    ”Den gode maken” av Gail Goodwin. Den läste jag strax efter min skilsmässa för över tio år sedan och det är också en bok som gett mig en större förståelse för mig själv och mina egna reaktioner, men också betytt att jag förstod min förre make bättre. Den var en hjälp för mig på vägen.
3.    ”Finding Peggy” av Meg Henderson. Den köpte jag i Skottland för ett år sedan och författaren är skotska. Hon är också 50-talist, journalist som jag och berättar här om sin barndom i Glasgow. Det är en välskriven och intressant bok, en biografi om hennes moster som överlevde ett husras på 40-talet men förlorade sin familj då. Den fick mig att fundera mycket på en kvinna jag kände när jag arbetade i England på 70-talet, Kathy Quinn från Glasgow, jämngammal med författaren och kanske från samma kvarter. Kathy har jag inte haft kontakt med sedan 1973, men har funderat en hel del på vad som kan ha hänt henne sedan dess.
4.    ”Det blåser på månen” av Eric Linklater. Den läste jag första gången som elvaåring när jag låg sjuk i mässlingen. Det är den enda bok jag läst tre gånger. Första gången blev jag väldigt tagen av den. Den handlar om de två systrarna Dina och Dorinda som förvandlas till djur i en djurpark och är med och löser mysterier. Jag gillade mysterieböcker som barn, och gör väl egentligen det fortfarande eftersom jag fortsatt läsa deckare.
5.    ”När karaktären krackelerar” av Richard Sennet och ”The Managed Heart” av Arlie Hochschild. Här blev det lite fusk med två böcker som nummer fem. Båda de här ingick i samma delkurs i min utbildning på Växjö universitet för ett par år sedan och båda två handlar om den moderna arbetsmarkanden och arbetets villkor. Båda två är amerikanska sociologer och skriver om hur dagens arbetsvillkor innebär att vi inte bara säljer vår manuella arbetskraft på arbetsmarknaden utan också våra känslor, våra privatliv och vår själ när arbetsgivaren ställer allt högre krav på att vi ska inordna oss i arbetsplatsens kultur och vara service-minded mot kunder. Arbetsmarknaden går alltmer mot en tjänstemarknad där vi själva är produkten som säljs, inte någon grej vi tillverkat.

När jag tänkt på de här böckerna nu har jag ju kommit på fler som betytt mycket, till exempel ”Räddaren i nöden” av J. D Salinger (som jag läste i tonåren och läste om förra året), ”Ombordarna” av Ove Allansson, ”Peyton Place” av Grace Metalious och …  Men det tar jag en annan gång.