Författare: Eva

På bara ett par dagar har grönskan exploderat. Så brukar det ju i och för sig vara på våren, och ända känns det lika fascinerande varje gång. Men i år sker det betydligt tidigare än andra år.

Björken utanför vår balkong har redan slagit ut. Den här bilden tog jag i går:

Förra året konstaterade jag också i ett blogginlägg att våren kommit plötsligt, men det var nästan tre veckor senare, den 8 maj.

Fast just ikväll är det inget vidare, det låter som storm utanför knuten.

10 566 steg blev det idag, men 14 404 igår.

Här har vi nu +22,4 grader i skuggan på balkongen. Och det är den 15 april. I skogen var det betydligt varmare tror jag.

Vi tog en motionstur på 5,5-kmslingan i eftermiddag, årets första i kortbyxor, och det var rejält varmt inne i skogen där luften står still. Men motion lönar sig, i dag gick det något bättre än i fredags, en halv minut snabbare ungefär. Min tid blev 38,43 minuter idag.

I spåret lyssnade jag på förra söndagens Gomorron Världen i min iPod och det kändes förstås lite kluvet att njuta av vårvärmen (eller snarare sommarvärmen) mitt i april och lyssna på ett längre inslag om klimathoten och FN:s rapport som kom förra veckan. Våren är en månad för tidig i år, och med förra årets långa och varma sommar i minne undrar jag förstås vad jag själv kan göra. Avstå från att flyga, minska förpackningsanväningen, handla mer lokalt. Ja, det finns förstås massor. Men det gäller ju också att acceptera att avstå från viss bekvämlighet.

Efter en tung arbetsdag var det riktigt skönt att ge sig ut i motionsslingan ikväll, trots att jag var riktigt fredagstrött innan vi kom iväg. Men efteråt kände jag mig riktigt vederkvickt och pigg och på gott humör. Vårluft och barrdoft kan göra underverk.

5,5-kmslingan tog 39 minuter idag, vilket jag är såå nöjd med, och det blev 16 713 steg idag.

Det var fortfarande ganska lerigt i spåret men betydligt bättre än  här om dagen.

Idag gick det inte alls lika bra i motionsspåret. 42 minuter tog det på 5,5 km-slingan.

Orsakerna är nog flera: trötthet efter en natt med lite sömn, trötthet efter en arbetsdag, och en extremt lerig bana efter att morgonen snöfall smält ner till blöt gegga. På vissa delar gick det bara att gå väldigt försiktigt för att inte riskera att ramla omkull och hamna i dikesvattnet vid sidan.

Men visst är det skönt efteråt… Och 15 444 steg blev det idag.

Årets första tur i motionsslingan är avklarad. Trots kyliga vindar var det skönt. Eller snarare tillfredsställande. Jag har inte sprungit där sedan i oktober tror jag, så konditionen är inte den bästa. Men faktiskt bättre än jag trodde.

Förra året började jag motionera mer målmedvetet i början av maj. Då tog det 50 minuter första gången på 5,5 km-slingan. Då orkade jag egentligen inte springa utan gick så fort jag kunde. Idag tog det 40 minuter, och det var första gången på säsongen i år. Jag trodde inte alls att det skulle gå så bra, för jag känner ju att jag legat av mig mycket i vinter, utan regelbunden motion. Så jag är helnöjd idag. En bra start blev det. Jag gick mest, men sprang i nerförsbackar och på plan mark så mycket jag orkade.

Men 40 minuter är bra för mig. I slutet av sommaren förra året, efter att ha motionerat varannan dag i flera månader, var jag nere i strax under 35 minuter på 5,5 km. Förhoppningsvis ska jag kunna slå det egna rekordet lite tidigare på säsongen i år.

Motionsområdet vid Karstorp har fem olika slingor i varierande längd. I slutet av förra sommaren brukade jag plussa på med 2,5 km-slingan ibland efter 5,5 km. Målet i år blir nog att ta två varv på 5,5 km fram i sommar.

Motionsslingorma går i ett skogsområde med tall och gran och mycket sten. Det är väldigt kuperat och, många uppförs- och nerförsbackar, och berget går i dagen på många ställen. Idag var det ganska blött och geggigt på en del sträckor och slingorna verkar inte vara underhållna på senare tid.

Motionssäsongen tog slut i höstas delvis för att jag snubblade på en stor rot mitt på stigen den 22 september (kanske var det den på bilden). Då hade det blivit så pass mörkt på kvällarna så jag fick springa på elljusspåret, det som bara är 2,5 km. Men jag sprang å andra sidan två varv i stället. På andra varvet första gången i det spåret snubblade jag på en rot och for omkull, stukade ena foten och slog sönder mobiltelefonen. Det dröjde två veckor innan jag var bra i foten igen. Jag sprang ett par gånger till på helgerna men tappade orken och lusten ganska snabbt sedan.

På sina ställen saknas det lampor på spåret, som på bilden, och det var på ett mörkt ställe som jag snavade. Sedan sprang jag bara på helgerna några gånger till innan det blev för kallt.

Motionsområdet är gammal betesmark vid Karstorps gård, som nog inte brukats som gård på kanske hundra år. Men man ser spåren efter jordbrukslandskapet, både i gärdsgårdarna och till exempel i den gamla allén som nu går mot startområdet för motionsslingorna men förr gick fram till gården. Det var en stor gård med mangårdsbyggnad och två flyglar. Idag tror jag att bara den ena gamla flygeln finns kvar (huset på bilden ovanför).