Författare: Eva

Mac och pc

Ska man fortsätta ha mac eller gå över till pc? Idag stötte jag på problem eftersom det förutsätts att alla har pc och windows.

Jag har sökt en 5-poängs statistikkurs på Mittuniversitetet och den började den här veckan. Igår var jag inne på kursens webbplats och kollade vad vi ska göra och såg då att det krävs att jag ha endera av två statistikprogram. Och inget av dessa finns i mac-version, så vitt jag kunde se. Därför mailade jag kursledaren för att fråga. Idag fick jag svar på att min iakttagelse var rätt.

Jag har full förståelse för att inte alla program görs i mac-version. Och statistikprogram är ju ganska komplexa program. Men det jag irriterar mig mest på är att det inte finns någon information om dessa förutsättningar, dvs att man måste ha windows, på universitetets information om kursen. Då hade jag ju inte sökt över huvud taget.

Gå över från mac till pc kommer jag nog inte att göra i första taget. Vi har gjort det på jobbet så nu kör jag med båda systemen, men hemma, där jag får bestämma själv, där byter jag inte. Jag har haft mac sedan 1990, i 16 år, och vant mig. Det är också en säkerhetsfråga, det är så oändligt mycket färre virus till mac. Och så är macen så lätt att jobba med.

—

Bara 7405 steg idag. Ibland räcker inte tiden till. I stället för att gå en promenad ikväll satt jag hos frisören och blev fin i håret. Inte så dumt det heller. 

 

Historiskt mail

Äntligen är gräsmattan klippt. För att hinna med det tog jag några timmar kompledigt i eftermiddag. Det är för många uppknytna helger i september för mig, likadant varje år.

Gräset var rejält långt och det tog ett par timmar att klippa, men det var också väldigt skönt att vara ute i naturen och röra på mig, även om det skedde bakom en bensinstinkande maskin.

Idag fick jag mail från mig själv, från den 20 september 2003. Skicka mail till sig själv i framtiden kan man göra här. Jag skrev då lite om vad som hände på jobbet, och det var ungefär samma diskussioner då som idag (om webbtidningen och ny organisation), och lite om annat i familjen. Kul att få, men kanske inte att se att tiden verkar ha stått still. Fast det har den ju förstås inte. Men tre år är en kort tid när man tittar bakåt, och länge när man tittar framåt.

Innan jag åkte iväg för att klippa gräset vid stugan gjorde jag klart och lämnade in min senaste uppgift på webbpubliceringskursen i Linköping, där vi använder en blogg för våra redovisningar. Den kursen är väldigt intressant och rolig.

14 939 steg har jag gått hittills idag, och de flesta under gräsklippningen. Jag har inte sprungit idag fast det var springdag, eftersom jag klippte gräset. Dessutom var det VO-joggen i spåret så då är det bara att hoppa över en kväll. Senast jag sprang var i söndags och jag känner att det är dags snart.

Valnatt

Nyss hemkommen efter att ha jobbat en ganska dramatisk valnatt så funderar jag förstås på vad maktskiftet kommer att betyda för framtidens Sverige. Det återstår att se.

Här i Västervik blev det en riktig jordskredsseger för moderaterna, mer än dubbelt så många röster i årets val. Men bara i kommunvalet, inte i landstings- och riksdagsvalet.

Hela kvällen har jag jobbat med vår nättidnings uppdatering av valnyheter och det har flutit på bra, även om nätet tidvis varit segt i kväll. Uppdateringen av de räknade rösterna har kommit snabbt på Valmyndighetens hemsida vilket underlättat mycket, liksom att SvT kört sin valvaka i nät-tv också.

Nu är det läggdags. Det blir inte många timmars sömn i natt, vid sju ringer klockan igen. Om fem timmar.

11 272 steg har jag gått idag. Och sprungit. 

Sååå trött

Vissa kvällar försvinner ut i intet, eller snarare ut i cyberrymden. Efter springturen ikväll kom jag hem halvåtta, åt lite och har sedan suttit här, med uppgifter och annat som bara måste göras. Även om det bara är jag själv som lägger på mig detta "måste"…

Men fredag i morgon, och sedan helg, så det ska väl ordna sig. Fast i stort sett hela helgen är uppbokad, och avslutas med jobb på söndag kväll för att få ut valresultat i nättidningen. Och nästa helg är det också jobb större delen av helgen. Gräsklippningen får vänta.

Jag sprang i alla fall ikväll, fast jag var så trött så jag hade stor lust att stanna hemma. Men eftersom jag är en principfast strukturfascist så gav jag mig ut, och in i dimman. Men det gick inte fort, 36 minuter och 50 sekunder. Dimman har legat tjock över stan sedan i eftermiddag och det är tung och fuktig luft. Alltid något att skylla på, förutom för lite sömn.

14 242 steg har jag i alla fall gått och sprungit idag. 

Textpattern

Ikväll har jag slitit med min Textpattern-blogg på kursen i webbpublicering (Linköping) och det börjar kännas outgrundligt. Jag har minskat bredden på en listlåda, flyttat upp siddelarna och ändrat lite i färgerna. Det tar sig, men tar mycket tid.

Om en vecka ska det vara klart med den här uppgiften, som är att ändra på bloggens utseende. 

Innan jag började med den lämnade jag in min uppgift till kursen i Kalmar.

Idag blev det bara 10 061 steg, trots mycekt spring i trapporna ikväll. 

Nättidning

Nu är jag igång och jobbar med webben på jobbet och det går inte precis på räls. Det är mycket pill, en del frustrationer på grund av tekniken och förstås olika åsikter om hur vi ska ha det. Ikväll har jag funderat vidare på vår nättidning, skissat och grubblat. Tyvärr går det inte att låta bli att ta jobbet med hem när man har ett intressant jobb.

Jag blir trött av att jobba, känner jag, och springturen ikväll tog ett par minuter längre tid än tidigare. Totalt blev det 13 941 steg idag.

Poddradio

Sista semesterdagen igår, så följdaktligen var det första jobbdagen idag. Helt OK, även om det tar ett tag att komma ihåg alla inloggningar igen efter några veckors frånvaro. Däremot var det lite jobbigt att gå upp tidigt i morse, före sju. Det är jag inte van vid, jag som är kvällsmänniska annars. Så nu sitter jag och gäspar och ska se till att komma i säng per omgående.

När jag går till jobbet lyssnar jag på poddradio. Det började jag med i somras. Jag brukar lyssna på BBC:s nyhetssammanfattning som kommer sent på kvällen, men bara på vardagar. Så måndagar får jag klara mig utan, och det är lite trist. 

Dels gillar jag att lyssna på den brittiska engelskan, dels är det intressant att höra vad som händer i England och i världen. Deras utrikesbevakning verkar vara gedigen. Och här om dagen hörde jag ett inslag från en by i Yorkshire inte långt ifrån där jag själv bodde på 70-talet.

—

Ingen springdag idag och stegen till och från och på jobbet räcker inte riktigt till, så det blev bara 9781 till antalet. 

 

Jobb igen

Det var den semestern, det. I morgon bitti är det dags att börja jobba igen. Heltid. Ingen tjänstledighet i sikte nu. Vad har jag glömt som jag skulle ha gjort på semestern, tro? Vila, kanske?

Idag har jag städat ett par garderober, vilket var behövligt, men jag ska försöka göra mig av med lite mer saker, främst kläder. Det samlas så oändligt mycket. Varje gång jag bär hem något nytt borde jag bära ut något gammalt. Tanken är god men svårt att låta den bli handling.

Det här med webbpublicering är ju faktiskt riktigt roligt. Idag har jag lärt mig byta färg, typsnitt och storlek på fonter i CSS-mallen till min kursblogg. Tack vare W3Schools och Web Developer i Firefox så har det gått ganska bra.

Bara 9 875 steg blev det idag, trots den vanliga springturen i 5,5 km-slingen (inget rekord idag) plus en kortare promenad, två förresten. Men i övrigt har jag väl inte rört mig så mycket.

Grace Metalious

Sandra Bullock ska spela Grace Metalious på film. Det läste jag idag i tidningen Vi:s senaste nummer om vad som kommer i nästa nummer. Det bekräftas här. Den filmen måste jag se, när den så småningom blir klar.

I Vi står det att "få svenskar känner till" Grace Metalious. Men för fem år sedan läste jag hennes bok "Peyton Place" och gjorde en sida om den. Hur det kom sig att jag valde att läsa boken minns jag inte, men boken glömmer jag aldrig.

Boken ska finnas i svensk översättning på biblioteket. Den skrevs för 50 år sedan. Den blev också en film och en tv-serie på 60-talet. Filmen har jag sett, den följer boken ganska bra.

Det som är så fascinerande med Grace Metalious bok är att hon vågade skriva om dubbelmoralen i det amerikanska 50-talssamhället, när dets om var svårt sopades under mattan i det nya ultramoderna samhället där alla skulle vara präktiga och lyckliga. Läs boken! Den håller än.