Första veckan i augusti 2007 reste vi till Azorerna. En vanlig sistaminuten-resa med ett charterbolag. Men det blev en mycket fin upplevelse. Vi kom till en fantastiskt vacker ö och blev mycket vänligt bemötta.
Längst ner på den här sidan finns länkar till fler bilder.
Vår resa gick till Ponta Delgada, som är Azorernas huvudstad (Azorerna är en autonom provins i Portugal). Ponta Delgada ligger på huvudön Sao Miguel, som är lite mindre än Gotland, tror jag. Ytterligare åtta öar finns i provinsen Azorerna.
Ponta Delgada är en småstad, med europeiska mått mätt. Det lär bo cirka 20 000 invånare i stan och man kan lätt gå från utkanterna in till centrum på en halvtimme. Det går också att ta minibussen som kör i tre olika turer och bara kostar 25 cent.
Ponta Delgada är en charmig stad, med en hel del gamla kvarter i sydeuropeisk stil, men också mycket nytt. Just nu byggs det väldigt mycket i stan, både stora hotell och lägenhetskomplex. Hamnen byggs ut rejält och ett kasino ska uppföras. Men i de äldre kvarteren är det lugnt och fridfullt.
Valutan är euro och prisnivån ligger i stort sett en aning under vår svenska, både på kläder och att äta ute. Vi åt rikligt och gott för 150-200 kr per middag för två.
Maten är jättegod, med möra köttbitar, färsk fisk, krämig yougurt, goda ostar (bl a de på bilden ovanför) och mycket frukt. Det inhemska ölet heter Especial och är läskande och gott en varm dag.
Redan första dagen besökte vi en mataffär. Där fick vi erfara att de flesta talar engelska, och verkligen anstränger sig för att hjälpa till och är vänliga. Det intrycket bestod under hela tiden på ön.
Upplevelsen av ett annat land förstärks förstås av den egna semesterkänslan. Att vara ledig, öppen för intryck och slippa vardagsplikterna. Bara gå ner i hotellmatsalen och förse sig med frukost. Ingen diskning efteråt och ingen städning. Ha tid att strosa runt och bara se sig om, titta på blommorna i trädgårdarna och de vackra husen, slå sig ner på ett fik och ta en kopp kaffe eller en kall öl. Äta en god middag på en uteservering en ljummen sommarkväll i skymningen. Det är fint.
Det mest speciella med Azorerna är vulkanlandskapet. De höga bergstopparna övervuxna av frodig grönska med betande kor i de sluttande hagarna på bergssidorna. Avstånden är inte så stora på kartan men det tar tid att åka från en plats till en annan på grund av serpentinvägarna. Ibland ser det ut som om vägen sluttar i 45 graders vinkel.
Utsikten uppifrån bergstopparna är förstås hänförande och svindlande. Det är lätt att känna sig liten i det mäktiga landskapet med djupa dalar och bergstopp efter bergstopp som försvinner in i molnen. Eller ute vid kusten, där lavaklipporna sträcker sig högt över vattenytan och brottsjöarna är meterhöga mot den svarta lavastenen.
Under vår vecka på Azorerna hade vi som regel 25-30 grader varmt på dagarna, med växlande molnighet men betydligt mer sol än vi förväntat oss. Vi brände oss snart i solen och längtade efter en långärmad skjorta nästa dag.
Vattnet är varmt, säkert runt 25 grader. Badmöjligheter finns både på stränder, i bassänger och på klippbad. Vi provade havsvattenbassängen inne i Ponta Delgadas hamn och havsbadet i Lagoa, en dryg mil från huvudstaden österut.
Badet i Lagoa var extremt fint. Det är ett naturbad kompletterat med flera bassänger. Man badar i små skyddade vikar inom själva badområdet, men kan också simma rakt ut i havet. Det är bara lavasten här så på själva badanläggningen har man byggt avsatser och trappor i betong så att man lätt tar sig mellan de olika badvikarna. Hopptorn finns också, vid en liten vik där det är sju meter djupt. En bassäng med 25-meterslängder och flera mindre bassänger, alla med havsvatten, finns på anläggningen. Detta är absolut det bästa bad jag varit på någonstans i världen.
Vi tog lokalbussen till Lagoa, det kostade 1,32 euro och tog cirka 20 minuter. Bussarna dit går ungefär en gång i timmen, vid lite varierande tider. Busstidtabell finns på turistkontoret. Den buss vi åkte med har destination Vila Franca do Campo, vilket står angivet framtill på bussen. Vi stod ett tag och väntade på en buss till Lagoa innan vi insåg detta.Man hoppar på lokalbussen på hamnpromenaden (Avenidan) i Ponta Delgada, lite väster om turistbyrån. Ska man åka österut står man på havssidan av gatan, ska man åka västerut står man på stadssidan av gatan. Det är enkelt. Man kan också hoppa på vid olika busshållplatser så klart.
Lagoa är en liten stad, cirka 3500 invånare, och med ett mindre centrum. Det är mycket väl skyltat och lätt att hitta till badet. Ser du de här skyltarna utmed huvudvägen så är det bara att gå av vid nästa hållplats och traska ner till badet. För att komma till Lagoa passerar man genom Sao Roque, där det finns en allmän badstrand med svart lavasand. Sedan kommer man till Rosario, en liten ort som i princip är ihopbyggd med Lagoa.
En dag tog vi turistbussen för en tur till de berömda tvillingsjöarna Lagoa Azul och Lagoa Verde, och den västra delen av ön. Sjöarna ligger intill varandra i en vulkankrater och intill sjökanten ligger den lilla staden Sete Cidades. Tvillingsjöarna är ett besöksmål som de flesta turister nog tar sig till, och visst var det bara turister där, precis som vi. Utsikten är hänförande och känslan svindlande när man står uppe på bergskanten och ser ner i djupet. Ändå ligger sjöarna på ungefär 250 meters höjd över havet.
Vi åkte sedan vidare mot städerna Mosteiros och Capelas, en lagom dagstur. Det är fina småställen utmed kusten, samhällen snarare än städer i våra ögon. Vi gjorde vår tur en söndag så azoreanerna (heter det så?) var lediga och passade själva på att bada och sitta ute i skuggan på kaféerna. Många ungdomar som var ute i gäng i småstäderna, och en hel del EU-moppar. Alltså ungefär som här hemma…
En kväll när vi var ute och gick i centrala Ponta Delgada, efter middagen vid elvatiden på kvällen, kom vi till torget Campo de San Fransisco. Där var det fest med lokala band och marknadsstånd och mycket folk. Inte så mycket turister, utan mer lokalbefolkning. Det var en fin stämning, folk verkade glada och inte särskilt berusade fast man kunde köpa både sprit och öl och vin i torgstånden, liksom kaffe, varmkorv och annat smått och gott. Vi fick veta att festen pågick i några dagar varje år vid den här tiden i augusti. Det kändes ungefär som någon slags offentligt midsommarfirande eller lokal festival här hemma, men inte hotfullt eller märkbart berusade människor även om folk förstås var det. Vi såg väl det vi ville se, kanske. Men trevligt var det.
Över huvud taget är det en skön känsla att gå runt i en främmande stad på kvällen, röra sig bland okända människor, sitta på en servering och ingå i ett sammanhang som skiljer sig så helt från vardagslunken här hemma. Vill man uppleva det är Ponta Delgada perfekt, precis som så många andra ställen i världen.
Resan köpte vi av Solresor en vecka innan vi skulle åka. Vi valde det hotell som fanns kvar, annars hade vi fått ta ospecificerat, vilket vi övervägde. Hotell Vip Executive, där vi bodde, är ett fyrstjärnigt stort och ganska nybyggt hotell och inte riktigt i vår smak även om det var bra som hotell betraktat. Men det kunde legat i precis vilken stad som helst i världen.
Vi är inte nöjda med hotellrummet, för det enda fönstret öppnades mot en gård där de kommunala sopbilarna tvättades varje eftermiddag och det luktade sopor så fort vi öppnade fönstret. Vi försökte först byta rum på hotellet men allt var uppbokat. Sedan talade vi med Solresors guide och fick besked efter fyra dagar att det inte gick att få tag på något annat rum i hela stan, eftersom portugiserna själva har semester nu också. Så vi fick leva med stängt fönster. Fast städpersonalen öppnade det ibland så några dagar stod det öppet när vi kom in på kvällen och det luktade sopor igen. Riktigt trist var det.
Bortsett från detta var resan toppenbra. Men förmodligen var vi de allra sist inbokade på det hotellet, och fick ett av de sämsta rummen. Det hade säkert varit bättre med ospecificerad inkvartering, men det kunde vi ju knappast ana i förväg.
Många fler bilder finns på mitt flickr-konto. Alla bilder från Azorerna ligger i tre album till höger på sidan.