Kategori: Webb och IT

Nätet, datorer etc

XHTML

Först idag har jag delvis börjat förstå innebörden av xhtml och skillnaden mot html. Ikväll har jag suttit med första uppgiften på webbpubliceringskursen i Kalmar och där gäller det att lära sig xhtml. Det ska nog gå, men lite petigt var det allt. Men till slut föll det på plats.

Första uppgiften är att göra en hemsida med information om mig själv, minst en bild, minst tre länkar plus en lista av något slag. Helst ska sidan vara validerad också, vilket jag testat på w3.org. Det var väldigt bra. Där upptäcktes tre fel jag gjort, och som jag nu rättat. Jag har tillfälligt lagt min xhtml-sida på min egen server, men inte lämnat in den för bedömning än.

Snygg är den ju inte, men koden är snygg.

Sedan ska vi lära oss CSS och då går det att göra snyggare sidor, det räknar jag med.

— 

10 868 steg har jag gått idag. 

Manusbearbetning

Näst sista semesterdagen idag och jag har hållit på med lite efterdyningar efter gårdagens föreningsmöte. Men allra mest har jag jobbat med mitt manus till boken. Det går framåt. Jag går igenom, ändrar och filar, som jag har gjort i ett antal omgångar nu.

Nu kollar jag alla citat och språket, alltså att jag inte har kvar rester från uppsatserna som bör ändras. Jag försöker ha en språklig nivå ungefär som i en tidningstext, men lite mer personlig. Man ska ju orka läsa hela boken. I min Word-fil är jag nu uppe i 176 sidor och ett par till blir det nog när det är klart. Jag tror att det på ett ungefär motsvarar normala boksidor, så det kan väl bli OK.

I morgon ska jag förhoppningsvis bli klar med den här omgången (scrollfingret värker nu), annars i helgen. Det är skönt att ha ett par dagar med relativt ostyckad tid. För jag tappar tanketråden om jag måste göra avbrott. Sedan väntar det riktigt stora jobbet: att få tag i ett förlag som vill förlägga min bok.

Jag måste bara kommentera en sak som jag läst om de senaste dagarna: folkpartistens och Expressenjournalistens intrång på sossarnas intranät. Det är himla dåligt, helt enkelt. Pinsamt för alla parter. Var finns etik och moral? Och var finns datasäkerhetstänkandet hos sossarna?

En nätvän skrev idag att "är vi på väg mot ett samhälle där det bara är att gå in och ta för sig?" och det kan man ju verkligen undra. Vad gör detta intrång mer försvarbart än att gå in i hus och förse sig med vad man vill ha bara för att dörren inte är låst? Att man när det gäller en försäkring får skylla sig själv om glömmer låsa efter sig har kanske bidragit till en sådan här attitydförändring. Men jag hoppas ändå att vi ännu inte nått dit där folk bara förser sig med det de kan, och tycker att det är OK.

15 år med nätet – och sedan?

Ian Pearson kallar sig själv futurolog, andra kallar honom spåman. Han är framtidsanalytiker inom IT-branschen, bland annat för British Telecom. Han tror att inom den närmaste framtiden kommer vi att vara ständigt uppkopplade med hjälp av webb-glasögon, precis som så många av oss går med hörlurar på idag. När det kommer ett mail "you see it as you walk down the street" säger han i ett inslag i BBC (poddradio). Internet kommer att bli "all completely mobile".

Där samtalar han med sociologen Frank Furedi på Kent University. Ferudi har forskat om hur internet har påverkat oss under de 15 år vi haft tillgång till det och han menar att vi är rädda för nätet och dess utveckling samtidigt som vi gillar det ("we are both scared of it and we celebrate it" säger han). Fördelen med nätet idag ser han den experimentlusta som människan fått utlopp för, plus att barn och unga ägnar sig mycket mer åt att skriva idag än tidigare.

Det här lyssnade jag på i morse på väg till jobbet. Det ingick i den dagliga nyhetssammanfattningen från BBC som jag brukar ta hem varje kväll.  

I en artikel i Dagens Industri kan man läsa mer om vad Ian Pearson förutspått under årens lopp, och vad han förutspår i framtiden om den tekniska utvecklingen. Det mesta hittills har slagit in.

—

10 197 steg idag. 

 

Fildelning

Attacken mot regeringens och polisens hemsidor och demonstrationerna mot polisrazzian mot Piratbyrån är uppenbarligen den stora nyheten i medierna i helgen. Att polisen gör en sådan razzia känns skrämmande, och påminner om andra tider, särskilt om det stämmer att USA ligger bakom. Vad är det som händer i Sverige?

Det jag inte fattar är varför man inte kan hitta på bra och enkla sätt att betala en liten slant för nedladdning? Några kronor per låt, 25 spänn för en film, det verkar ju vara vad folk ändå är beredda att betala. T ex via Paypal-konto för den som inte vill handla med sina kontokort på nätet.

Jag menar att det är ju ganska orimligt att musiker kan tjäna många miljoner på att folk köper deras skivor medan författare sällan kommer upp i samma inkomster. Av det kan man dra slutsatsen att musik är för dyrt, dvs cd-skivor. Böcker har blivit billigare, framför allt genom lågprispocket. Och vi läser ju massor, trots att vi sitter så mycket vid våra datorer nu för tiden. Om musik och filmer vore billigare skulle vi säkert köpa mycket mer, och då kan det bli ännu billigare.

Nätvänner

Nu finns min D-uppsats i sociologi om nätvänner utlagd på nätet. Du kanske är en av de 208 som svarade på min enkät om sociala relationer på nätet i höstas och vill veta vad resultatet blev? En del av det använde jag till C-uppsatsen (finns på samma hemsida) och en del till D-uppsatsen.

Jag fick så många intressanta svar på de öppna frågorna, och jag kände att jag ville förvalta det förtroendet. Därför valde jag att dela upp arbetet i två uppsatser, för att få med mer av allt det ni skrev om.

Stort tack till alla som svarade!

Den 12-13 juni ska vi lägga fram våra uppsatser och först då är den godkänd och klar.

—

11 336 steg idag och 5,5 km-slingan på 45 minuter.  

Främling på IT-tåg

"Många nätanvändare ser fördelar i den möjliga anonymiteten i inledningen av en nätrelation, eftersom de då kan vara mer förtroliga än i IRL-livet. Anonymiteten kan ge en bättre och stabilare grund för ett vänskapsförhållande eftersom de lär känna varandra bättre från början tack vare den ökade förtroligheten. Det verkar leda till att de i ett senare skede lättare utvecklar en IRL-relation".

Det är en av de slutsatser jag drar i min uppsats om betydelsen av anonymitet i de sociala relationerna på nätet. Det här är ganska genomgående hos dem som svarat, väldigt många tycker att de kan vara mer öppna mot och dela förtroenden med människor de inte vet vilka de är. Paradoxalt nog.

Det är ett uttryck för fenomenet "främling på tåg", att man vågar vara mer öppen om den sociala risken är liten. Främlingen du delar tågkupé med vet inte vem du är och du riskerar alltså inget i ditt sociala liv om du berättar mörka hemligheter. Detta skriver bl a Bargh, Fitzimmons och McKenna, tre amerikanska internetforskare, om i sin artikel "Can You see the real me?" som finns som pdf längst ner på den här sidan. 

——– 

Antal steg idag: 11 943. Det hade suttit fint med 12 000 steg idag, en rund och fin siffra. Men kanske hinner det bli så många innan jag är i säng om en stund. 

Interaktion på nätet

Sådär. En etapp i uppsatsskrivandet är klar. Ikväll har jag skickat min nuvarande version av uppsatsen till handledaren, inför mötet på torsdag förmiddag. På sätt och vis var det en deadline eftersom jag ville bli klar med så mycket som möjligt. Två tredjedelar är kanske skrivet nu, och det känns bra.

Till frukost läste jag i tidningen om Mikael Johansson i Umeå som doktorerat om social interaktion på nätet, närmare bestämt i virtuella världar. Här finns hans avhandling som pdf-fil och en sammanfattning av den. Jag tog hem den och har bara hunnit läsa lite i den än. Han har kommit fram till att virtuella världar är lika verkliga som "verkliga" världar IRL. Virtuella världar är inte bara platser utan också pågående processer skriver han, och använder ett eget begrepp som han kallar interacture, en modell som utgår från interaktionen och byggs på med struktur och funktion. Mycket intressant.

Det blev inga långpromenader idag, och följdaktligen inte många steg. Bara 6143. Eller 4.6 km.

Bredbandets framtid

I mitt intensiva arbete med D-uppsatsen hittade jag en intressant hemsida idag. Det är litteraturvetaren Sven Nilsson som skriver artiklar i tidskriften Ikoner (utges av Bibliotekstjänst). Han har en lång rad med artiklar (eller snarare krönikor) här och de jag hittills läst handlar om IT, bl a om Ola Larsmos och Lars Ilshammars senaste bok om varför vi ska ha bredband. Den får jag nog ta och se till att läsa. I artikeln skriver Sven Nilsson bl a om bredbandsutbyggnaden i Sverige och att han tror på digitaliseringens möjliga framtid men att ett av problemen är hur vi ska hantera betalningen för nerladdade filer. Den här artikeln är från slutet av förra året.

Anledningen till att jag fann hans sida är mitt sökande efter förklaringar till Giddens teorier om modernitet och självidentitet. Det skriver jag om i min uppsats om anonymiteten på nätet. Och på nätet finns ju all information så självklart söker jag efter tolkningar av Giddens där. 

Statistik

Idag har jag roat mig med att kolla statistiken för min hemsida och bloggen. Hittills i år har jag haft 946 besök på den här bloggen och totalt 3949 besök sedan starten i februari förra året. Detta gör i genomsnitt 282 per månad eller cirka 10 per dag. Detta är förstår inklusive mina egna besök när jag skriver inlägg och läser och skriver kommentarer. Det gör jag inte varje dag som ni märker, ni många besökare som är här och läser.

Några måste ni ju vara, för allt är inte spamspindlar heller, det kommer inte ens ett spam om dagen numera (säkert tack vare Word Press utvecklade spamskyddstjänst). Men jag vet inte vilka ni är. Och det blir jag förstås nyfiken på. Ibland kommer en kommentar i bloggen eller ett mail och det är jätteroligt.

På min startsida har jag haft 1042 besökare hittills i år, och 3891 sedan förra årsskiftet, vilket gör cirka 250 per månad eller åtta per dag. 

Statistiken visar också att antalet visade sidor på hela min sajt är 7017 hittills under april, fördelat på 2811 besök. Mina besökare kollar alltså på flera sidor varje gång. Under mars visades 16 550 sidor på 7153 besök. 

Mycket siffror blir det… 

Nostalgi på nätet

Lite slösurfande ute i cyberrymden ikväll tog mig 33 år tillbaka i tiden. 1973 jobbade jag som bartender på puben i Wilsic Hall Hotel utanför Doncaster i södra Yorkshire. Idag är den gamla herrgården en internatskola för ungdomar med autism. Kul att se det igen.

Jag skriver lite om Wilsic Hall på min engelska hemsida och för några år sedan var det en ung man i England som mailade till mig och berättade att han gått i skolan där som barn. När jag arbetade där bodde jag där också, vi var 4-5 anställda som bodde i de f d tjänarkvarteren, dvs rummen ovanpå köket åt gården. Då fanns det ingen centralvärme och man fick sova med varmvattenflaskan i sängen under vinternätterna, och stänga fönsterluckorna ordentligt. Det var annat än idag.

WilsicDen gamla herrgården ligger lite utanför byn Wadworth, för sig själv i en stor park, så det är säkert en fin plats för ungdomarna. Så här som på bilden såg den ut på baksidan mot parken när jag var där 1973. Jag såg på hemsidan att det nämns ett annex som heter Stable Cottage och det är nog det hus som låg lite vid sidan om och där en äldre ensam man bodde på 70-talet, han var pensionerad överste om jag minns rätt och storviltjägare. Han brukade komma in på puben ibland på kvällarna och pratade jakthistorier. På dagarna var han ute och gick med hundarna på ägorna. Men han var bara hyresgäst, det var Mr Dangerfield som ägde hotellet, och en häftig sportbil av någon modell som jag inte minns nu, men den var röd.