Kategori: Böcker

Josefin Ekman : Rockabilly – En bok om de sista romantikerna (2006)

Rockabillykulturen verkar växa i Sverige. Rockabillyträffar hålls på olika håll landet runt och utbudet av rockabillymusik blir bara större. Hur det kommer sig kan man fundera på.
Det gjorde journalisten Josefin Ekman, och skrev en bok om fenomenet.
Rockabilly, det är 50-talets ungdomskultur. Femtiotalsfrisyr, femtiotalskläder, femtiotalsbilar, femtiotalsmusik. Stora skinande raggaråk av amerikansk modell, tidiga Elvislåtar, håret i hästsvans och vida kjolar, stuprörsjeans och finkavaj. Radiogrammofon, stringhylla och smäcker femtiotalssoffa framför den svartvita tv:n.

Detta är en reportagebok där författaren täcker in det mesta kring dagens rockabillykultur. Hon skriver om människorna, de enskilda entusiasterna som klär sig och lever som rockabillies. Men också om musikindustrin, både i Sverige och i USA.
Vi träffar Jonas Nord i Alingsås som lever i ett intakt 50-talshem och vägrar skaffa sig dator, Eva Eastwood som är rockabillysångerska och sjunger om 50-talets framtidstro i sina egna låtar, rockabillynörden och musikern Janne Svensson i Eskilstuna som gör covers som är bättre än originalen. Och många fler entusiaster.

Kanske längtar de alla tillbaka till en tid när livet var enkelt och alla visste sin plats, när det fanns en klar struktur i samhället, miljöproblemen var ganska okända och alla trodde på tillväxt. Kvinnor och män levde i skilda världar och på skilda villkor.
De flesta av musikerna från den ursprungliga rockabillyepoken var män, med Elvis Presley, Buddy Holly och Eddie Cochran i spetsen. På filmduken är det förstås James Dean som är den verkliga ikonen.
Boken är intressant och välskriven, och tar ett rejält grepp om rockabilly. Den kan förklara en kultur som för många är okänd, och göra den begriplig
 

Äntligen har Sara Paretsky kommit ut med en ny bok. På svenska heter den "Svartlistad" och den kommer ut den 22 juni. Mycket bra, tycker jag, precis som hennes tidigare. Hennes hjälte V. I. Warshawski är en samhällsengagerad och icke så helt perfekt kvinna i sina bästa år, dvs 50-talist.

Den här boken går tillbaka till 50-talet och McCarthytiden, en av USA:s riktigt mörka epoker i sin historia, och hur det som hände då fortfarande spelar en roll idag. Hon drar paralleller med Patriot Act efter den 11 september som gjorde USA till en polisstat där den enskildes liv offras utan urskiljning. 

Egentligen är det inte hennes nya bok, utan hennes senaste på svenska. Den kom ut i USA 2003 och har originaltiteln "Blacklist". Utgivningen i Sverige ligger alltså tre år efter. Hon har redan hunnit skriva en bok till, "Fire sale", som kom ut förra sommaren.

—

17 218 steg idag. Kanske kan det delvis kompensera tårtbiten på jobbet idag, en frestelse jag inte kunde motstå.

Idag har jag beställt en del av höstens recensionsböcker. Det blir bl a följande:

Laura Trenter: Dödsängeln
John Irving: Tills jag finner dig
Britt-Marie Mattsson: Andrea Dorias undergång
Kjell Johansson: Rummet under golvet
Katarina Kieri: Vem vågar sommaren?
Kurt Vonnegut: En man utan land
Anneli Jordahl: Att besegra fru J.

och några till. 

Laura Trenter har jag intervjuat (hon bor i trakten här) och läst några av hennes ungdomsböcker. Det här är hennes första vuxenbok, en deckare förstås.

John Irving är en av mina absoluta favoriter sedan jag läste Garp för kanske 25 år sedan.

Andra Doria var ett fartyg som gick under i slutet av 50-talet tror jag, i en krock med ett svenskt fartyg som hette Stockholm. Ombord på Stockholm fanns en jungman som sedermera blev kapten och som jag seglat med. Så det ska bli intressant att läsa.

Kjell Johansson är också en favorit, speciellt efter hans böcker om uppväxten i Midsommarkransen. Denna hör till samma svit men berättar förhistorien. 

Katarina Kieri är obekant för mig men verkar intressant.

Kurt Vonengut är en 70-talsfavorit. Visst minns ni Slakthus 5?

Anneli Jordahls bok handlar om Elise Johansson som jag också intervjuat och vars böcker om Nancy jag tycker mycket om.

Idag är också uppsatsen inskickad.

Och jag har gått 11 372 steg och gäspat många gånger den här fredagen.

Marina Lewycka: En kort berättelse om traktorer på ukrainska (2006)

Europas tragiska historia kan sammanfattas i en historia om traktorer på ukrainska. Det gör Marina Lewycka i sin debutroman, en tragikomisk berättelse om en gammal ukrainsk immigrant i England. Det är rörande, skrattretande och emellanåt ofattbart tragiskt.
Vi möter Vera och Nadja, två kvinnor i medelåldern, och deras åldrige far Nikolaj som 84 år gammal meddelar att han ska gifta om sig med en 34-årig ukrainsk sexbomd som heter Valentina, så att hon får uppehållstillstånd i England. Systrarnas mamma har dött ett par år tidigare.
Valentina stormar in i deras liv och ställer krav och får pappa Nikolaj att köpa henne bilar och kläder, föda hennes tonårige son och betala hennes höga telefonräkningar till Ukraina. Han får ta emot hugg och slag när pengarna tar slut och hon inte längre får ur honom vad hon vill ha, samtidigt som hon har andra män vid sidan om.
Systrarna försöker få sin pappa att ta reson, begära skilsmässa och bli av med Valentina. Men det är inte lätt, kampen pågår i mer än ett år.

Marina Lewycka gör försök att belysa dagens immigrationsproblem och sätter in det i ett större sammanhang. Det är lätt att se detta ur både pappans och hans döttrars perspektiv, men Valentina får inte mycket sympatier och inte heller övriga östeuropéer.
Parallellt med dagens historia berättar hon systrarnas föräldrars historia och deras lidande, både hemma i Ukraina under Stalintiden, under andra världskriget och i Tysklands arbetsläger.
Vera är deras krigsbarn, född precis före kriget. Nadja är deras fredsbarn, född efter freden i England där familjen sedan kom att stanna och pappa Nikolaj arbetade som ingenjör.
Det är därför han på livets höst skriver sin historia om traktorer på sitt modersmål.

Delvis använder Marina Lewycka sin egen familjs historia, som bakgrund till sin berättelse. Hon är själv född av ukrainska föräldrar som kom till England vid krigsslutet som flyktingar, och som stannade kvar där. Då hade den gamla familjen i Ukraina splittrats genom kriget och först i vår tid har hon kunnat hitta sina släktingar på nytt.
På så sätt ger hon två helt olika berättelser om immigration och flykt, under helt olika omständigheter i dåtid och nutid.
I sin berättelse lyckas hon med att förena och hela tiden balansera tragik och komedi så att vi påminns om det svåra men mäktar med det tack vare humorn. Det är en dråplig historia, men med mycket allvar.
 

Peter Gärdenfors: Den meningssökande människan (2006).

Boken handlar om vårt ständiga sökande efter livets mening. Så kan man uppfatta hans bok. Men den handlar om så väldigt mycket mer, och framför allt hur och varför människan strävar efter mening. Han jämför oss med djuren och förklarar varför vi människor är annorlunda än djuren, eftersom de inte kan se sig själva utifrån och inte tänka utanför nuet och rummet. Människan däremot har en fantastisk förmåga till själreflektion och den ger oss både bekymmer och glädje. I vår moderna tid är oron för framtiden alltmer framträdande, och en börda för oss, kanske på grund av den alltmer fragmentariserade värld vi lever i. I boken ger han förklaringar till hur vi tänker och reagerar. Det är lättläst, lättsamt och på högsta allvar men både roligt och tankeväckande att läsa.

Joyce Carol Oates: Djur (2006).

Detta är en kortroman på bara drygt 150 sidor, och ett mästerverk. Du läser den snabbt för den pockar på uppmärksamhet så snart du läst första sidan. Den handlar om unga kvinnors destruktivitet och utsatthet, det som så utmärkande för Oates briljanta författarskap. Med klarsynthet och precision berättar hon om det som vi gärna säger ”men hur kunde det ske?”, reaktioner och beteenden som vi inte ser som rationella eller ens förklarliga.

De här två böckerna läste jag i våras och båda är fascinerande på sitt sätt. Arlie Hochschild har också skrivit bland annat boken "The managed heart" som jag också rekommenderar. Den handlar om hur våra känslor kommersialiseras i arbetslivet idag.

Barbara Ehrenreich/Arlie Russel Hochschild: Global Women (2002):

Fattiga kvinnor i tredje världen kommer till de rika västländerna för att arbete som pigor och barnpassare, kvinnor som ofta har en egen familj där hemma som tas om hand av släktingar eller anställda barnpassare. Oftast är de här kvinnorna illegala immigranter och saknar rättsligt skydd i landet där de arbetar, givetvis till extremt låga svarta löner. Men de gör det för att de tjänar mer på det än att stanna kvar i hemlandet och arbeta där. Journalisten Barbara Ehrenreich och sociologen Arlie Russel Hochschild har gjort en studie av de här kvinnorna, deras arbetsvillkor och speciella livsbetingelser, och intervjuat en lång rad av dem, både i USA och i Europa. Det är läsning som bekräftar bilden av hur väst utnyttjar tredje världen, så att enskilda inidivder kommer i kläm i försöken att ge sina familjer ett drägligt liv.

Jared Diamond: Undergång (2005):

Detta är en odyssée genom historien, med syftet att påvisa vad som orsakar samhällens undergång. Boken är en tegelsten på över 600 sidor men ytterst lättläst för den historiskt intresserade. Med hjälp av ett antal historiska exempel, som beskrivs ingående, förklarar Jared Diamond för oss vad som får ett samhälle att gå under. Han utgår från fem faktorer: miljöförstöring, klimatförändringar, fientligt inställda grannar, vänskapligt sinnade handelspartners och samhällets reaktioner på sina miljöproblem. Det är en fascinerande bok han skrivit, professor Diamond, med en elegant formulerad och framförd teori. Den ger ett helhetsgrepp av ämnet och stora mängder kunskap. Det jag tycker mest om med den är att han gör historien så mycket mer begriplig genom att sätta in de enskilda händelserna i förklarande sammanhang.

Mustafa Can: Tätt intill dagarna (2006).

Har jag älskat en främling? Den frågan ställer sig Mustafa Can när hans mor dör i början av 2005. Han älskar henne, så som ett barn älskar sin mor, men han tycker sig inte känna henne. Vem är hon, hans mor? Om sökandet efter sin mors identitet och liv handlar hans debutbok. Mustafa Can har skrivit en innerlig och varm bok om sin mor Güllü Can, född i en by i Kurdistan i slutet av 30-talet och död i Skövde i vår tid, i en annan värld. Så mycket kärlek som strömmar ut från dessa sidor gör mig rörd och jag grips av hans historia om för mig okända människor. Ändå är den så vardaglig i all sin storhet. Vi kan alla förstå de känslor han speglar i sin öppenhet, de är inte märkvärdiga. Hans undran över vem hans mor egentligen är delar han med många vuxna barn vars föräldrar gått bort utan att lämna svar på alla frågor, frågor som ofta inte ställs förrän det är för sent. Detta är en både viktig och gripande berättelse.

Drömmen om Kalifornien är i vår kultur nästan lika stark och levande som drömmen om Amerika. Men Kalifornien är inte det land av solsken och frihet det framställs som, och har egentligen aldrig varit det. Det vet Joan Didion, 70-årig amerikansk författare, född och uppväxt i Kalifornien. Men sedan flera decennier är hon New York-bo, och det är först med den distansen till sina hemtrakter som hon kan se Kalifornien utifrån, med skarpsynt blick. Det gör hon sin nya bok ”Kalifornien – Min historia” (på engelska "Where I was from").

Joan Didion växte upp i Sacramento öster om San Fransisco, där hennes familj bott i flera generationer. Hon använder till stor del sin egen familjs historia för att ge bilden av ett annat Kalifornien än den vi är vana vid, en bild av hur den kaliforniska livsstilen är en schimär, på väg att kollapsa under trycket av den stora gemensamma livslögnen. Läs hennes bok!

Min recension av boken:

Drömmen om Kalifornien är i vår kultur nästan lika stark och levande som drömmen om Amerika. Men Kalifornien är inte det land av solsken och frihet det framställs som, och har egentligen aldrig varit det.

Det vet Joan Didion. Hon börjar sin berättelse med Vilda Västern och guldgrävarna för 150-200 år sedan. Inflyttarna kom till ett kargt land med klimatproblem och stora översvämningar. De som gjorde lyckan här gjorde det genom köpslående och vinster på andras bekostnad. Idag lever man i resterna efter denna tid.

Hon berättar om det som vi gärna glömmer när vi ser framför oss Kaliforniens soldränkta stränder och en känsla av optimal frihet. Om den utbredda fattigdomen och klassmotsättningarna, och om hur landet utnyttjats av de spekulativa. I Kalifornien finns den högsta andelen fängelser i USA:s delstater, en utbredd fattigdom i alla etniska grupper, en historia av slumpmässig och grym mentalvård, och en skenande hög arbetslöshet där hundratusentals jobb försvunnit på senare år.

Det är en annan bild än den vi är vana vid att se.