Studier – Tankarnas hotell

Läget: bra

Nu blir det bara en liten lägesrapport.

Igår var vi i Stockholm och bekantade oss med lilla barnbarnet. Tänk att man kan vara så liten och så söt! Jag hade glömt hur små de är. Det är ett ljuvligt litet barn. Precis som hans pappa och hans farbror var när de var små.

Det var en riktig högtid att sitta med honom i famnen en stund. Och han bara tittade och var alldeles lugn. Så skör. Jag var så klart rädd att göra fel, det är ju 27 år sedan sist med en så liten. Så små fötter han har! Och fingrar.

Idag fick jag besked om tentan och betyget på den senaste historiekursen. VG! Jag är så glad för det! Man vet aldrig hur en lärare bedömer på sådana här berättande frågor.

Det är jätteintressanta ämnen, och jag skulle gärna vilja blogga om vad jag skrivit men måste nog kolla med läraren först, ifall det är samma tentafrågor varje år. Frågorna handlade i alla fall om utvecklingen i jordbruket 1750-1850, vad folkhemmet innebar, den svenska avtalsmodellen och kvinnors medborgerliga rättigheter. Nu har jag lärt mig mer om det.

Nu i april och maj jobbar jag en hel del på VT igen, som vikarie. Det är roligt, och ganska annorlunda, att komma tillbaka som tillfällig vikarie efter mina tidigare 17 år som anställd. Framför allt är det kul att ha arbetskamraterna omkring mig.

Ny bok och väntan på våren

I april har tiden gått fort för mig. Precis i sista minuten av mars blev jag klar med min ny bok, skrivarhandboken för släktforskare. En e-bok. Det tog mer tid än jag trodde att få ordning på allt, men med hjälp av äldste sonen och maken gick det bra. Nu är det lite styr med försäljningen och funderingar kring hur jag ska gå vidare med den.

Jag väntar fortfarande på besked om historietentan. Hoppas förstås att det har gått bra. I väntan på det har jag sökt två distanskurser till hösten: om platsens historia och om kvinnors historia, båda på LinnÃ©universitetet. Det är så fantastiskt med distanskurser, att man kan få ny kunskap och lärdom hemmavid. På senare år har jag ju blivit allt mer intresserad av historia, vilket hänger ihop med släktforskningen.

Nu önskar jag bara att jag skulle bli fri från den förkylning som drabbade mig i helgen. Ont i halsen, snuva och lite feber. Usch och fy! Men det går ju över. Tyvärr innebär förkylningen att jag inte orkat få in veden i vedskjulen som jag hade planerat. Vi fick 15 kubik levererat i lördags, som nu ligger på backen.

Och så väntar jag på våren förstås. Fortfarande har vi en hel del snö hos oss fast det är mitten av april. Snödropparna blommar och det är sent. Men potatislandet står i vatten. Snön smälter och förmodligen är det fortfarande tjäle i marken så att smältvattnet inte rinner undan. Någon potatissättning första maj lär det inte bli i år.

Industrialiseringens och folkhemmets tid

Som släktforskare blir man nästan automatiskt intresserad av historia. För mig är det kanske tvärtom, att släktforskningen har kommit ur historieintresset. Det är så intressant att få veta vad som hänt före mig, hur samhället och livsvillkoren sett ut.

Igår skrev jag klart hemtentan i en distanskurs i historia. Kursen heter ”Från bonde- till tjänstesamhälle” och ges av Luleå Tekniska Universitet. Den handlar framför allt om industrialiseringen och folkhemmet, en epok som förändrade hela samhället och gjorde det fattiga Sverige till ett rikt land.

Det handlar om det här:

(Bild från www.eskilstuna.se)

Och det här:

(Bild från www.fib.se)

Det jag lärt mig är framför allt varför. Varför industrialiseringen tog fart i mitten och slutet av 1800-talet. Varför de sociala reformerna genomfördes som gav oss välfärd och full sysselsättning. Och hur det påverkade vardagslivet, arbetslivet och människornas beteendemönster.

Det var till stor del utvecklingen inom jordbruket som låg till grund för industrialiseringen, i kombination med den tekniska utvecklingen. Jordbruket utvecklades och upplevde tillväxt under en följd av år, efterfrågan på konsumtionsvaror ökade och det blev lönsamt med fabrikstillverkning. Och så snurrade det på, enkelt uttryckt.

Sedan kom arbetarrörelsen och andra folkrörelser, med ny politik och nya krav.

1900-talet är ju min egen tid, det är nutidshistoria. Men även om jag växt upp i folkhemmet så vet jag ju inte allt om det. Jag kan se effekterna av det, men har tills nu inte haft alla sammanhangen klart för mig.

Kursen hjälpte mig också att minnas, att komma ihåg min egen historia. Till exempel det här med skolan. Mina första år i skolan var precis i skarven mellan det gamla och det nya. Jag gick två år i småskolan, och skulle sedan gått över till folkskolan om allt fortsatt som förr. Men då infördes grundskolan i Falkenberg, den kommun där jag växte upp. Nu vet jag mer om varför, vad som var tanken bakom grundskolan, att det skulle vara en skola där alla hade samma förutsättningar och tillgång till utbildning oavsett om man var fattig eller rik.

I det gamla systemet gick man antingen i folkskola till och med årskurs sju, eller kanske åtta. Eller så gick man på realskolan ett par år ytterligare. De där åren kunde vara avgörande om man kom från ett fattigt hem. För förr skulle man ut och jobba direkt efter skolan och alla föräldrar hade inte råd att försörja sina barn ytterligare några år.

Det kanske låter som 1800-talet men så här var det långt in på 1900-talet.

Och idag kan jag läsa på universitet på distans så mycket jag vill. Och förkovra mig. Det är jag tacksam för.

Nu letar jag efter någon annan distanskurs i historia att läsa till hösten. Kanske blir det grundkurs, jag har inte bestämt mig än.

Andra bloggar om: historia, folkhemmet, industrialisering

Kurs om kurs

Hur lär man ut på bästa sätt? Det vet ju pedagogerna men inte jag, som inte läst pedagogik. Men när jag lär mina elever så försöker jag tänka hur jag själv vill att en lärare ska vara. Oftast är jag mer handledare än lärare, och det är nog det som passar mig bäst.

I helgen var jag på en kurs för kursledare i släktforskning. Kursen ordnades av Svenska Släktforskarförbundet för personer som själva är kurs- och cirkelledare i ämnet, både inom släktforskningsföreningar och i studieförbunden. Intresset för släktforskning växer och efterfrågan på kurser verkar öka. Och jag gillar verkligen att undervisa och vara handledare så jag räknar med att gå in som cirkelledare framöver. Dessutom ska jag hålla en veckokurs i släktforskning på Ädelfors i sommar – om det blir tillräckligt många sökande.

I vår läser jag B-kursen i släktforskning på Mittuniversitetet på distans. A-kursen var väldigt bra, och det är B-kursen också. Jag har tänkt att plocka en hel del ur A-kursens kursplan till sommarens kurs, för att det är precis det man behöver för att lära sig. Det ska fungera som en vägledning in i egen forskning.

Kursen för kursledare i helgen gav mer av det andra: hur man gör. Hur man lägger upp kurser, vad man ska ha med, hur man förhåller sig som kursledare gentemot eleverna med mera. Släktforskningsförbundet vill förstås höja, eller kanske snarare säkerställa, kvaliteten på det som lärs ut. Och det är bra tycker jag. Det handlar ju om arkivforskning i mikrohistoria och ska man kunna dela sin forskning med andra så är det självklart att den måste vara korrekt och kontrollerbar. Det är nog det senare som är det största problemet, att många missar att notera var de hittat sina resultat. Det finns många historier om att man hittar anor till gamla kungar och ner till vikingatid, men det är nog i stort sett alltid önsketänkande. För den vanlige släktforskaren tar det slut på 1600-talet, när kyrkböckerna började föras. Bra nog, tycker jag.

Andra bloggar om: släktforskning

Baptisterna i Marby

Nu i vår har Mittuniversitetet ordnat en fortsättning på släktforskningskursen jag läste hösten 2010. Det är lika intressant med denna som den förra.

Idag har jag hållit på hela dagen med den första inlämningsuppgiften. Den är samma för alla kursdeltagare. Sedan kommer en större examensuppgift där var och en gör sin egen forskning efter eget val. Men nu ska vi tillsammans kartlägga de människor som flyttade från Dalarna i slutet av 1850-talet till Hallens och Marby socknar i Jämtland. Många av dem var baptister och i Jämtland bildade de den första baptistförsamlingen i Marby 1857.

De var en grupp på ungefär 30 vuxna och en hel del barn som gjorde den här flytten de sista åren på 1850-talet. Några få av dem finns redan dokumenterade av släktforskare.Till exempel här.

I vår uppgift ska vi gå igenom kyrkoarkiven, ta fram var de kom ifrån, var de bosatte sig i Jämtland och vilka de var. Sedan ska vi följa en av dem och kartlägga den personen. Utöver kyrkböckerna ska vi använda oss av sockenstämmoprotokoll, bouppteckningar och gamla kartor.

Sådant här är jättespännande och intressant tycker jag. Nästan lika roligt som att forska om min egen släkt, men framför allt att få lära mig mer. Arkivletandet är så fängslande och ibland kan man fynda. Till exempel en liten anteckning som visar något av den här människans karaktär eller särskilda levnadsbetingelser.

Kvinnan jag följer från vaggan till graven heter Karin Larsdotter. Hon föddes 1824 i Våmhus och dog 1900 i Hallen. Jag har funderat mycket på hennes liv de här dagarna, och det kändes riktigt sorgligt när jag till slut nådde fram till hennes död.

Dessutom är det intressant med den tidiga frikyrkohistorien. 1858 avskaffades konventikelplakatet och det blev tillåtet att bekänna sig till en annan tro än Svenska kyrkans. Men det tog uppenbarligen lång tid för prästerna att acceptera detta, det tycker jag mig se i uppgifterna om hennes liv.

IdÃ©ernas historia

Just nu fick jag veta att jag fått VG på senaste hemtentan. Vad glad jag blir! Det spelar ingen roll hur gammal jag blir, det är lika roligt varje gång.

I höst har jag läst en distanskurs i svensk idÃ©historia på Umeå universitet. Bara 7,5 poäng på kvartsfart. När jag bröt benet tappade jag farten förstås, men i januari gjorde jag i alla fall hemtentan. Två uppgifter återstår fortfarande, en källtextanalys och en essä.

Kursen omfattar idÃ©historien ända från medeltiden fram till idag. Hemtentan bestod av fem frågor plus en essä. Frågorna, som skulle ha korta svar, tog upp lite olika områden och det var bara att läsa innantill i kurslitteraturen. Essän kunde vi välja mellan bildningshistoria och religionshistoria. Jag valde det senare: ”Beskriv religionens roll i Sverige, från Gustav Vasa och reformationen fram till att vi fick religionsfrihet. Diskutera även på vilka sätt staten har försökt styra religionsutövningen, samt olika rörelser som har motsatt sig denna styrning.”

Det var väldigt intressant och jag lärde mig mycket nytt.

Vill du läsa vad jag skrev?

Andra bloggar om: idÃ©historia, religionshistoria, frikyrkor

Photoshopkurs

Förra året gick jag en kurs i Photoshop på Högskolan i Jönköping. Jag skulle gjort klart den i januari men på grund av vår flyttning kom jag av mig, så först på försommaren lämnade jag in min slutuppgift, och i förra veckan gjorde jag en sista komplettering som jag sedan blev godkänd på. Så nu har jag 7,5 hp i Photoshop.

Examinationsuppgiften bestod av att göra en svit på tre bilder med antingen samma teknik eller samma typ av motiv. Jag valde att göra tre svartvita bilder. Alla bilder är tagna vid det 200 år gamla torp som vi hyrde i fem år.

Bokliga fynd

När jag tömde kvällens bokhylla hittade jag den här boken, ”Konsten att motverka stress och att möta förändringar” av Bosse Angelöw. Den hade jag glömt bort. Ibland kan man göra fynd hemma. Jag borde kanske ta en titt i den nu för att sluta oroa mig så mycket för flytten.

Bosse Angelöw hade jag som lärare på ledarutbildningen i Växjö för 7-8 år sedan. Han fick oss bl a att göra någon övning med en pendel, som jag nu inte minns ad den gick ut på det. Däremot minns jag att han rekommenderade vinet Relax, som visade sig vara ganska gott. Med vinet fick man en liten mätare av stressnivån.

Han föreläste i socialpsykologi, bl a om det hälsobaserade arbetssättet. Dvs att man ska lyfta fram det som är bra i stället för det som är dåligt.

Världen är svartvit

Idag har jag lekt med Photoshop. Ja, så känns det nästan fast det är en kursuppgift jag håller på med. Vi ska göra om en färgbild till svartvit bild. Och för att få färdighet har jag övat på flera bilder, även om vi bara ska lämna in en bild. Det är svårt att välja.

Först när jag letade igenom mitt bildarkiv, tänkte jag att det inte fanns en enda bild som skulle bli bättre i svartvitt (det är en del av uppgiften, att förbättra). Men så hittade jag ett antal och då har jag gjort om dem, med varierande resultat.

Vi har lärt oss att det finns flera sätt att korrigera en bild från färg till svartvitt via Image/adjustments: desaturate, black and white, gradient map, och channel mixer. Jag har använt de lite varierande beroende på vilket som blir bäst. Men än kan jag för lite för att kunna förklara riktigt vad som är bäst för olika förutsättningar. I de flesta fall har jag testat från det enklaste (desaturate) till det mest komplexa (black and white).

Två av de nio bilder jag jobbat med idag:

Svartvit kursbild. Från stugan.

Alla bilderna finns på mitt Flickr.

Den bild jag till slut ska lämna in som redovisning kommer inte att ha någon svart ram.

Äntligen klar

Hela dagen (nja, inte alldeles hela), och en del i går, har jag hållit på med den senaste kursuppgiften på Photoshopkursen. Den skulle varit gjord för några veckor sedan men vi har fri fart under ett år så det går bra ändå.

Uppgiften består av att göra färgkorrigeringar i en egen bild, både i hela bilden och i någon del av bilden.

Jag valde en bild på gräslöksknoppar från trädgårdslandet vid stugan.

Originalbilden ser ut så här:

Min färgkorrigerade bild ser ut så här:

Så här har jag gjort:
1. Lager Levels: sätter vit-, svart- och gråpunkt i bilden och justerar Midtones till 0,90. Det är ett litet steg åt rätt håll.
2. Lager Curves: minskar blått en liten aning för att få en varmare ton.
3. Lager Hue/Saturation: minskar grönt till Saturation -13, och Lightness till -20. Det ger en naturligare ton åt växter och jord.
4. Jag markerar den största knoppen.
5. Lager Hue/Saturation för knopp 1: minskar till Hue -10 och Saturation -4 för master, sätter magenta på Saturation +10 och Lightness -28.
6. Lager Color Balance för knopp 1: justerar Midtones mot magenta -20 och Shadows -2. Det ger en mer intensiv färgton åt knoppen.
7. Jag markerar mittenknoppen.
8. Lager Color Balance för knopp 2: justerar Midtones mot magenta till -52. Samma effekt som för knopp 1.
9. Lager Curves: avslutar med att öka kontrasten i bilden genom att mörka/ljusa bilden med en svag S-kurva för hela RGB-området.

Kanske finns det bättre sätt att uppnå det jag vill. Återstår att se om det blir godkänt.

Nästa uppgift är svartvitt, men jag har inte kollat än vad den består av.