Kategori: Vardagsliv

I helgen kom våren. Ser ni takdroppet från stuprännan på den övre bilden? Det har droppat hela helgen så att droppet urholkat snön ända ner till gräsmattan.

Snötäcket har sjunkit undan rejält nu. Ändå ligger det ju kvar överallt, och det dröjer nog länge innan vi har barmark igen. I morgon ska det ju komma mer snö. Eller kanske regn. Det är svårt att veta när temperaturen pendlar kring nollan så här. Men på dagen idag har vi haft +5 och det känns att det kan bli vår i år också.

Snön har lossnat från taken och det bara droppar hela tiden. Men problemet är förstås att det är stora sjok av is och snö som åker ner, och jag blev nästan träffad av en stor isklump igår. Men hann springa undan, som tur var.

Bakslagen kommer, det kan vi vara säkra på. Frågan är bara när vi kan ha riktig vår, dvs plusgrader dygnet om under en längre tid. Och barmark.

Båda bilderna är tagna från det ena vardagsrumsfönstret. Översta bilden är från igår morse. Då kunde man åtminstone se den översta delen av fårstängslet. I natt snöade det en hel del och i morse gick snön så högt att det nästan helt dolde stängslet. Jag skulle gissa på att det är 6-7 dm högt snötäcke nu. Torkvindan står fortfarande ute.

I morgon bitti kommer sotarn så idag har vi tagit bort istapparna och skottat rent kring takstegen. Vi vill inte riskera eldningsförbud om det inte skulle gå att sota. Just nu är det  -15,3 ute, så utan värme i pannan skulle vi inte klara oss.

Bilen har stått på gården sedan i fredags kväll, och när jag sopade bort snön idag mätte jag snötäcket. 14 cm visar linjalen. En del har blåst av, för jag tror att det kom mer än så bara under lördagsdygnet.

Här på ostkusten gör alla jämförelser med snövintrarna 1985 och 1987, när vi fick så här mycket snö också, men på kortare tid. Och det låg inte kvar lika länge. Nu är det över två månader med snö.

Så här såg det ut där vi bodde 1985, ett par mil härifrån, med äldste sonen i barnvagn:

Snö är så uttjatat så det orkar man knappt prata om längre. Ändå gör förstås alla det. Inte så konstigt heller, det dominerar ju tillvaron totalt. Om det inte snöar så ligger det så mycket överallt att man knappt tar sig fram i stan.

På vår väg in till stan, några mil morgon och kväll, har snön packat sig som en lätt vågig tvättbräda och det dundrar om bilen hela vägen. Vägen kan vara hal också och en morgon var jag inne i en snövall vid sidan när jag mötte en stor timmerbil i en smal kurva. Det kändes ändå som om vi skulle krocka, men allt gick bra.

Här ute på landet har vi jättebra plogning på gården och i utfarten, tack vare grannen. Det är guld värt en sådan här vinter. I stan är det sämre. På vår parkering där (vid lägenheten) har plogbilen inte varit många gånger utan det är bara att skotta själv. Men snöröjarna ska ju räcka till så mycket. Vilket tröstlöst jobb de har den här vintern. När de nyss fått undan snön är det dags för nästa snöfall.

Nu ikväll har det nya snöovädret börjat visa sig och flingorna faller där ute. Bilen har redan fått ett vitt täcke, sedan jag kom hem vid niotiden (vi har inget garage). Och mer ska det bli, om vi ska tro prognoserna. Hittills har de stämt i alla fall.

Änderna har nu intagit Fiskaretorget. De får mat av folk som kommer förbi och många av änderna kommer nog att klara vintern även om en del dukar under.

Änderna lever i flock.

När mamman med barnet kommer går de undan åt samma håll.

Sedan fick de brödsmulor av en förbipasserande. Alla kom inte åt maten.

Ett par sothöns ingår i flocken. Eller är det kanske en annan sorts fågel?

Måsarna ville också ha av maten men det gillade inte änderna.

Hmmm… jag måste lära mig få bort rödstick från snön.

Så djupt ner går kvastskaftet i snön. Jag mätte på ett par ställen idag, där snön ligger slät på marken och måttet blev ungefär detsamma.

Det är snö precis överallt här nu. Stora drivor där plogbilen gått fram. Snart finns det ingen plats kvar att lägga den bortplogade snön, ser det ut som.  Vi har inte haft barmark på två månader, sedan den 12 december. I julas smälte en del snö bort och det blev isfläckar på vattensjuka områden, men det kom snabbt ny snö igen. En sådan här snövinter vet jag inte när vi hade senast. Det är knappt jag minns.

Min orkidé är så vacker nu. Vi fick den som inflyttningspresent för ett år sedan. Då hade den fyra blommor på två stänglar. Nu har den nio blommor på fyra stänglar. Trots att jag skött den dåligt. Det kanske är det man ska göra?

När de första blommorna föll av i somras trodde jag att den inte skulle ta sig utan vissna och dö. Men den överlevde och kom tillbaka. Jag har fått rådet att vattna den varannan vecka rejält, t ex ställa ner den i en hink med vatten en kvart, men däremellan låta den torka ut. Så gjorde jag ett tag under hösten, men glömde sedan bort det. Och det gjorde susen. Dessutom står den ganska kallt. Den står i ett fönster i hallen och ibland blir det ner mot 14-15 grader där.

Nu ska jag försöka hålla liv i den. Kanske är det orkidéer jag ska ha. Vanliga krukväxter trivs inte hos mig. Jag pratar inte med dem och glömmer vattna dem.

Vi har ett snötäcke nu som nog är på mer än en halvmeter. Det är svårt att tänka sig att vi ska kunna sätta potatis ungefär mitt i det här snötäcket om bara tre månader. Men då är det den 6 maj, och normalt sett dags att sätta potatisen.

I år hade jag tänkt att sätta potatis tidigt, men det får vi väl se hur det blir med det. Om nu snön är borta då…

Snön är förstås vacker där den ligger, men kan också vara lite hotfull. När det blir mildare, som idag och tidigare i veckan, rasar den bit för bit ner från taket. Precis ovanför vår källaringång har en stort snösjok glidit ner och ligger som om det precis är på väg att rasa ner. Så det känns lite nervöst varje gång vi går ner till pannrummet. Det är nog en hel del is i snön så det vore nog inte så kul att få den i skallen.

Andra bloggar om: orkidé

I morse, det vill säga klockan 22 minuter över tio på förmiddagen, hade vi nästan lika varmt inne som det var kallt ute. Det ser man på vår väderstation, som vi fick i julklapp.  Överst visar den tid och datum. I mitten visar den temperaturen inne och ute. +14,9 grader inne och -14,4 grader ute.

Att det var så kallt inne beror förstås på att vi ännu inte eldat i pannan. Det hinner bli kallt under en natt, när det är så kallt ute, fastän vi hade runt 19 grader när vi gick och lade oss igår kväll. När vi väl eldat tar det inte så lång tid innan vi får upp värmen, men det beror också på vilka element vi har på.

Inomhus går vi med raggsockar och tröjor, för att spara på ved i den mån det går. Och det går bra. Man vänjer sig. Och så sover man bättre med lite kyligare rumstemperatur.

Siffrorna under temperaturen visar luftfuktigheten inne respektive ute. 992 är lufttrycket.

Jag kollar alltid vår väderstation varje morgon när jag gått upp. Det är intressant.

Nu räcker det med snö, tycker jag. Ett flera decimeter tjockt snötäcke har vi på gräsmattan nu. Minst en, kanske två decimeter måste ha kommit idag. Och mer ska det komma i morgon.

Jag åkte hem från jobbet ett par timmar tidigare, och jobbade hemifrån ikväll, eftersom vi var rädda för att inte ta oss hem. Vår väg var plogad i eftermiddag, men den snöade snabbt igen, det såg vi. Hade jag åkt hem i vanlig tid hade det troligen inte gått.

Ikväll har vi varit ute och skottat tre gånger, för att hålla undan på trappan.

Bilden här till höger är från en annan snörik vinter, den 11 januari 1968. Det är jag och min lillebror Göran som står mitt i snön. Där vi står går landsvägen men den här dagen tror jag det tog till kvällen innan det var plogat. Vi kunde i alla fall inte ta oss till skolan på morgonen eller på hela dagen, det minns jag. Den natten måste det ha kommit 4-5 decimeter snö. Kanske hade det snöat i flera dygn då, det minns jag inte nu.

Någon som minns den snövintern?

Äntligen! Idag har jag köpt mig en röd duffel. I ganska många år har jag velat ha en röd duffel, och provat en hel del, men aldrig blivit riktigt nöjd och känt att just den här vill jag ha. Och hade jag inte gjort ett impulsköp hade det nog inte blivit av idag heller.

Jag gillar duffel. En duffel är snyggt och varm och alltid modern. 1980 köpte jag en riktig engelsk duffel av märket Gloverall. Jag köpte en herrmodell, den fanns inte i dammodell då, och fick lägga upp ärmarna. Det var bra, för sedan ett antal år har min äldste son min duffel, och med rätt ärmlängd. Den håller än. En bra duffel håller länge.

Den jag köpte idag på rea går inte att jämföra på samma dag som den jag verkligen vill ha, en röd äkta Gloverall. Men den får duga ett tag.

Nu i janauri har jag shoppat loss ovanligt mycket mot vad jag brukar. Nya raggsockar. Två nya ylletröjor, den ena en pullover (vet ungdomarna vad det är, tro?), den andra en kofta i mohair. Det behövs något varmt mot kylan.

Allt är inköpt på rea. Mellanskillnaden mot ordinarie pris har jag skickat till Läkare utan gränser ikväll, till hjälparbetet i Haiti.

Även på tandläkaren har jag sparat pengar. Idag var jag hos tandläkaren för att göra en rotfyllning, men det blev bara borrning och slipning idag. Rotfyllningen görs om en dryg månad. Innan dess var jag hos jourtandläkaren på juldagen, och på ett nytt besök dagen innan nyår. Och det blir alltså minst ett besök till. Juldagsbesöket skulle ha kostat 2000 kronor, men jag har inte betalat för något av besöken, tack vare att jag har en tandvårdsförsäkring hos landstinget här. Det innebär att jag betalar 106 kr/månad varje månad och inte betalar något utöver det för den tandvård jag behöver.

I oktober tog jag försäkringen och har hittills betalat fyra gånger, dvs 424 kronor.  Hela rotfyllningen skulle troligen gå på 5000-6000 kronor, så det dröjer alltså 4-5 år innan jag är ifatt. Och då har jag hunnit med åtminstone två ordinarie undersökningar till, och kanske något mer.

Jag har alltid gått till Folktandvården och haft samma fantastiska tandläkare i över 25 år, och det är tack vare att jag går till Folktandvården som jag kan ha den här tandvårdsförsäkringen. Kanske har privattandläkarna något liknande?

Sådana här smarta vantar är bra att ha nu när det är kallt. De kallas torgvantar. Man kan fälla toppen bakåt så att fingertopparna är fria om man ska göra något utomhus när det är kallt. Jag köpte de på marknad någon gång på 90-talet och har haft dem på jobbet, för reporteruppdrag på vintern. Nu när jag inte längre är reporter har jag dem hemma. Rekommenderas.

Ett par vinterbilder till blir det. När har vi tröttnat på snötyngda träd i snö och vit himmel, tror ni?

Träden hemma på gården. Jag tror att det är lindar.

Vägen till Dagsbo.